Avkastning efter signaler från medellångsiktiga huvudskuldra-formationer - Stockholmsbörsen 2003-2014

Forskningsrapport av Geir Linlökken, forskningschef Investtech, 30 januari 2017.

Om författaren Geir Linlökken är analys- och forskningschef hos Investtech, och har ansvar för portföljer och förvaltning. Han grundade Investtech 1997, för att erbjuda oberoende teknisk analys baserad på vetenskaplig grund och investerarpsykologi. Linlökken är cand.scient i matematisk modellering från Universitetet i Oslo. Han har skrivit boken Teknisk Aktieanalys. Linlökken arbetar med aktieanalys och utveckling av kvantitativa metoder för investeringar i aktiemarknaden.

Keywords: Huvudskuldra-formation, Omvänd huvudskuldra-formation, Köpsignal, Säljsignal, Stockholmsbörsen, Statistik, Teknisk analys, Medellång sikt.

Abstract: Geometriska kursformationer, som huvudskuldra-formation, används i teknisk aktieanalys för att förutse framtida kursutveckling. Många investerare använder formationer som en viktig del av beslutsunderlaget för aktiehandel. Vi har undersökt vilka kursrörelser som följt efter köp- och säljsignaler från huvudskuldra-formationer på medellång sikt på Stockholmsbörsen under en period på 11 år, från 2003 till 2014. Resultaten indikerar att huvudskuldra-formationer på medellånga grafer har liten prediktionskraft. Detta trots att de visat god prediktionskraft på långsiktiga grafer, och teoretiskt anses som en av de starkaste signalerna man har i teknisk aktieanalys.

Forskning på tekniska kursformationer

Den här forskningsrapporten är en del i ett större arbete som Investtech gör på kursutveckling efter tekniska formationer i aktiekurser. Den här rapporten analyserar huvudskuldra-formation och omvänd huvudskuldra-formation på medellång sikt på Stockholmsbörsen.

Huvudskuldra-formationer

Ett viktigt område inom teknisk analys är identifikation av geometriska kursformationer i aktiekursen. Tanken är att formationerna beskriver det psykologiska tillståndet hos investerarna, om de framöver är villiga att köpa eller sälja aktier, och därmed indikerar den fortsatta riktningen på kursen. Huvudskuldra-formationer är en typ av sådana formationer.

En huvudskuldra-formation är en toppformation som markerar slutet på en uppgångsperiod. Formationen består av en vänsterskuldra, ett huvud och en högerskuldra som binds samman av en halslinje, se figur 1. När en huvudskuldra-formation bildas speglar det att pessimismen hos investerare är stigande och att aktien inleder en fallande trend. Många räknar sådana formationer som några av de mest pålitliga signalerna inom teknisk analys. De används särskilt för att förutse vändningar i långsiktiga marknadstrender men även på kortare sikt.

Formationen finns även i en motsatt version, omvänd huvudskuldra-formation, se figur 2. Det är en bottenformation som markerar slutet på en nedgångsperiod. En omvänd huvudskuldra-formation signalerar att optimismen hos investerarna är ökande och att aktien inleder en stigande trend.

Med teknisk analys-terminologi säger vi att ett brott ned genom halslinjen utlöser en säljsignal. Motsvarande utlöser ett brott upp från en omvänd huvudskuldra-formation en köpsignal. Vi har undersökt vilka kursrörelser som följde efter köp- respektive säljsignaler från sådana formationer på Stockholmsbörsen.

Identifiering

Identifiering av huvudskuldra-formationer är inte en enkel uppgift. I figurerna ovan ser vi att kursen bildar en vänsterskuldra, ett huvud och en högerskuldra innan halslinjen bryts. Börskurser är dock sällan så regelbundna som i figurerna. Ofta är det stor skillnad på storleken på skuldrorna och huvudet. Huvudet och den ena skuldran kan vara nästan lika stora eller halslinjen sned.

Många investerare identifierarhuvudskuldra-formationer genom att se på kursdiagram och teckna in stöd- och motståndslinjer för hand. En sådan metod har många svagheter. Det är framför allt en subjektiv metod, vilket gör att man lättare ser de formationer man önskar att se. Dessutom är det tidskrävande. Vi behöver därför en automatisk algoritm där en dator identifierar formationer och signaler.

Investtech har forskat om teknisk och kvantitativ analys sedan 1997. Vi har utvecklat matematiska algoritmer för automatisk identifiering av huvudskuldra-formationer i aktiekurser. Formationerna ritas in i de tekniska analysgraferna, visas på signallistor och presenteras dagligen uppdaterade till Investtechs abonnenter.

I den här rapporten har vi undersökt vilka kursrörelser som följde efter köp- respektive säljsignaler från typen huvudskuldra-formationer på Stockholmsbörsen. Statistiken är baserad på huvudskuldra-formationer som är automatiskt identifierade av Investtechs algoritmer. Det har inte varit parameteroptimering eller algoritmändringar under undersökningen. Vi gör därmed rätt och slätt en analys på föreliggande historiskt material.

Dataunderlag

Vi har använt börskurser från 1 april 2003 till 10 oktober 2014 som underlag för statistiken. Under den perioden steg referensindexet OMXS Benchmark GI från 157,6 till 666,4 punkter, vilket motsvarar en uppgång med 322% eller cirka 13,3 procent årligen. Jämfört med den riskfria räntan under den perioden är det något högre än vad man kan förvänta sig över motsvarande tidsperioder.

Under tre av åren steg börsen över 30%. Under två av åren föll börsen över 10%. Under sex av åren slutade börsen mellan minus 10% och plus 30%. Vi har alltså både upp- och nedgångsperioder samt flera perioder med relativt horisontella rörelser och räknar detta som representativt för en normalperiod.

Alla aktier som är eller har varit noterade på OMXS, First North, Aktietorget eller NGM Equity, härefter Stockholmsbörsen, under perioden har används. Aktier som avnoterats på grund av till exempel fusion, uppköp eller konkurs är med. För de bolagen har vi dock bara data så länge som de var börsnoterade. Ett bolag som gått i konkurs kommer därmed att ha en sista kurs som inte är noll, vilket är en svaghet för undersökningen. Det gäller dock bara ett litet antal bolag. De flesta faller också kraftigt före avnotering så att skillnaden mellan kursfallet medan de var börsnoterade och kursfall ned till noll är liten.

När ett bolag faller utlöses det dock sällan nya köpsignaler från formationer. Därmed betyder det lite för statistiken på köpsignalerna. Avkastningen efter säljsignaler skulle dock ha blivit lite svagare om vi hade korrigerat för konkurser. Sammantaget anser vi att de här förhållandena betyder minimalt för resultaten för undersökningen.

Alla kurser är justerade för split, omvänd split, utdelning, teckningsrätter och andra corporate actions så att de speglar den reella värdeutvecklingen i aktierna.

Under perioden har totalt 1756 tidsserier ingått varav 1190 stycken är aktier med minst 66 handelsdagars omsättning. Vid utgången av perioden var det nästan 600 aktier noterade

Som kurs används aktiens dagliga slutkurs. Vi har använt kurs och omsättning från aktiens primära marknad. Omsättning på alternativa marknader som Chi-X, Bats och Burgundy är inte med.

Data

Vi har använt Investtechs algoritmer för automatisk identifiering av formationer. Algoritmerna kördes på medellångsiktig Investtech-graf bestående av 395 handelsdagar, motsvarande 6 kalenderår. Vi anser att algoritmerna kan identifiera reella huvudskuldra-formationer samtidigt som de inte identifierar otydliga formationer som reella.

Vid identifiering av signaler blev bara data fram till och med signaldatum använt. Data efter köpsignalen doldes för algoritmen.

Vår utgångspunkt är att alla identifierade signaler från huvudskuldra-formationer används. Vanligtvis ger varje formation bara en signal. Det kan dock i vissa fall utlösas flera signaler. Det sker om kursen efter brott reagerar tillbaka in i formationen igen och bildar en modifierad formation och därefter bryter på nytt.

Vissa gånger kan det också utlösas flera signaler från samma aktie på samma dag. Det sker om algoritmen har identifierat flera formationer, med olika längd och höjd, som bryts på samma dag.

För att datan ska vara så representativ som möjligt för investerare i svenska aktier tar vi bort vissa signaler:

• Identiska signaler. När delningar av bolag och tickerändringar lett till att Investtech har två exemplar av samma historiska tidsserie.
• Signaler som följer nära i tid efter tidigare signaler. Signaler som utlöses på lång sikt inom 31 kalenderdagar efter att föregående signal utlösts tas bort. För medellånga signaler krävs 14 dagar och för kortsiktiga 7 dagar.
• Signaler från formationer med lägre höjd än 2% höjd. De är små och anses ha litet signalvärde.
• Signaler i aktier med låg likviditet. Det är svårt att handla i sådana aktier och kursbilden är ofta hackig med stora rörelser, vilket gör kursen osäker. Vi tar bort signaler i aktier med genomsnittlig dagsomsättning, på primärmarknaden under de tio senaste dagarna inklusive signaldagen, under en halv miljon kronor och där aktien var omsatt mer sällan än hälften av de tio dagarna. Därmed blev också alla signaler från börsindex avlägsnade så att vi bara har kvar signaler från aktier och några få börshandlade fonder. Den verkliga omsättningen i aktierna som har gett signal kan ha varit högre än gränsen då omsättningen på andra marknader än primärmarknaden, till exempel Chi-X, Bats och Burgundy, inte är inräknad.
• Signaler med stora kursrörelser från en dag till en annan. En nedgång på minst 50% eller en uppgång på minst 100% anses bero på särskilda omständigheter eller osäker kursdata. Genom att ta bort dem undviker vi onödiga störningar i datan.
• Signaler med mindre än 66 handelsdagars efterföljande kurshistorik. Därmed får vi komplett historik på kursutvecklingen under de första 66 handelsdagarna efter signalerna.

Datan består efter detta av 507 identifierade köpsignaler från omvänd huvudskuldra-formationer och 680 säljsignaler från huvudskuldra-formationer i aktier på Stockholmsbörsen under perioden 2003 till 2014.

Resultat

Figur 3: Kursutveckling köp- och säljsignaler från huvudskuldra-formationer på Stockholmsbörsen identifierade av Investtechs automatiska algoritmer i medellångsiktiga kursgrafer. Klicka på figuren för större version.

Grafen visar genomsnittlig kursutveckling efter köp- och säljsignaler från huvudskuldra-formationer. Signalerna utlöses på dag noll. 66 handelsdagar motsvarar cirka tre kalendermånader. Den blåa kurvan är köpsignaler. Den röda kurvan är säljsignaler. Det färgade området är standardavvikelsen. Den svarta linjen är referensindex.

Vi har sett på statistisk kursutveckling efter köpsignaler från omvända huvudskuldra-formationer och säljsignaler från omvända huvudskuldra-formationer, identifierade i Investtechs medellånga tekniska grafer.

Figur 3 visar att både köp- och säljsignalerna har följts av en kursutveckling i linje med den genomsnittliga börsutvecklingen. Det finns vissa avvikelser, men detta går i samma riktning för köpsignalerna som för säljsignalerna, och det är icke signifikant om vi lägger statistiskt T-värde som grund.

Likviditetens betydelse

I beräkningarna ovan har vi tagit med signaler från aktier som har haft en genomsnittlig dagsomsättning på minst en halv miljon kronor på Stockholmsbörsen vid signalen. Man kunde tänka sig att signalerna har olika prediktionskraft på stora och små bolag, och att det skulle vara signifikanta resultat i en underklass. Genom att variera likviditetsparametrarna kan vi undersöka om det är skillnader i signalstyrkan för små och stora bolag.

Genom att sätta en gräns på 5 miljoner kronor delar vi upp bolagen i två ungefär lika stora grupper. Signalerna från aktierna med omsättning under 5 miljoner kronor utgör totalt 590 stycken medan de med omsättning över 5 miljoner kronor utgör 597 stycken.

Figur 4 och 5 visar icke-signifikant prediktionskraft för huvudskuldra-formationer och omvända huvudskuldra-formationer både för undergruppen av låglikvida aktier, och för gruppen med mer likvida aktier.

Oslobörsen

Vi har gjort motsvarande undersökning på Oslobörsen från 1 januari 1996 till 10 oktober 2014. Investtechs datorer identifierade 427 köpsignaler och 489 säljsignaler.

På Oslobörsen följdes köpsignalerna i genomsnitt av en kursuppgång något bättre än för referensindexet under kommande tre månader. Säljsignalerna fick en svagare uppgång än referensindexet. Särskilt på kort sikt, ungefär den första månaden, ser det ut att finnas ett samband mellan köpsignal och kursuppgång samt säljsignal och kursfall. På längre sikt är resultaten mindre tydliga, och statistiken ger ingen grund för en slutsats med något signifikant samband mellan signal och kommande kursutveckling.

Läs forskningsrapporten för Oslobörsen här.

Sammanfattning och diskussion

Vi har studerat avkastningen från aktier på Stockholmsbörsen efter brott på tekniska huvudskuldra-formationer och omvända huvudskuldra-formationer på medellång sikt över en period på 11 år, från 2003-2014. Totalt identifierade Investtechs automatiska algoritmer 507 köpsignaler och 680 säljsignaler från sådana formationer. Tar vi också med signalerna från Oslobörsen var det 934 köpsignaler och 1169 säljsignaler.

Resultaten från Stockholmsbörsen visar att sambandet mellan signaler och kommande kursutveckling är litet. För Oslobörsen verkar det finnas ett visst samband, särskilt på kort sikt, men signifikansen är liten.

Vi har tidigare visat starka resultat från typen huvudskuldra-formationer på långsiktiga chart. På kortare chart indikerar resultaten att sambandet är svagare. De samlade resultaten från Stockholm och Oslo indikerar att typen huvudskuldra-formation på Investtechs medellånga chart har liten prediktionskraft. Detta indikerar att etablerad teknisk analysteori om typen huvudskuldra-formationer bör omvärderas. Långsiktigheten i graferna där formationerna identifierats kan vara en viktig parameter för pålitligheten och signifikansen i signalerna.

Även med data från 11 år för Stockholmsbörsen och 19 år för Oslobörsen, är detta inte ett stort dataset. Signifikansen i resultaten är liten. Vi kan därmed inte entydigt dra slutsatsen att typen huvudskuldra-formationer inte har någon prediktionskraft på medellånga grafer, och data från flera börser och över längre perioder är önskvärt för att göra nya undersökningar.

Tills vidare antas emellertid att det är statistiskt riskabelt att följa signaler från typen huvudskuldra-formationer på medellångsiktiga chart. Har man sådana formationer, och värderar att följa signalriktningen, antyder resultaten här att man kan ha nytta av att också se på andra indikatorer som exempelvis Volymbalans, Momentum och Trend, som alla visat mer signifikanta resultat.

Litteratur

• Investtech. Kursformationer.
• Investtech. Köpsignal från omvänd huvudskuldra-formation.
• Investtech. Säljsignal från huvudskuldra-formation.
• Geir Linløkken. Avkastning etter signaler fra rektangelformasjoner - Oslo Børs 1996-2014. Investtech.com, 2014.
• Geir Linløkken. Avkastning efter signaler från rektangel-formationer - Stockholmsbörsen 2003-2014. Investtech.com, 2014.
• Geir Linløkken. Avkastning etter signaler fra hode-og-skuldre-formasjoner- Oslo Børs 1996-2014. Investtech.com, 2014.
• Geir Linløkken og Steffen Frölich. Teknisk AksjeAnalyse - for lavere risiko og økt avkastning. Investtech.com, 2001.
• John J. Murphy. Technical Analysis of the Financial Markets. New York Institute of Finance, 1999.

Keywords: huvudskuldra-formation,Köpsignal,Omvänd huvudskuldra-formation,Säljsignal,statistik,Stockholmsbørsen.