Aktier i stigande trend har givit meravkastning i Norden

Publicerad 2019-03-15

Av Asbjørn Taugbøl.

Investtech har arbetat med forskning inom behavoiural finance och teknisk och kvantitativ aktieanalys sedan 1997. Företaget har utvecklat ett analyssystem som bland annat identifierar trender, stöd och motstånd, formationer och volymmönster i aktiekursen, och ger köp- och säljsignaler baserat på detta. Investtech gör omfattande användning av avanserade matematiska algoritmer och tunga statistiska metoder i sina datorprogram och internetbaserade abonnemangstjänster. Asbjørn Taugbøl är forskare och senioranalytiker hos Investtech. Geir Linløkken är forskningschef hos Investtech.

Keywords:
Finance, technical analysis, trend, buy signals, price prediction.

Abstract:
Trender är ett centralt begrepp inom teknisk analys, väl använt av investerare som underlag vid köp och försäljning av aktier. Stigande trender indikerar att företaget är inne i en positiv utveckling och att köpintresset bland investerare är ökande. Teorin säger att aktier som ligger i stigande trender kommer fortsätta upp innanför dessa trender. Men i hur stor grad stämmer teorin överens med verkligheten, och kan investerare använda detta för att uppnå meravkastning? Investtechs forskning på data från 1996 till 2018 för de nordiska börserna visar att aktier som har legat i stigande trender, identifierade av Investtechs automatiska analyssystem, har givit en väsentligt bättre avkastning än referensindexet de efterföljande månaderna.

Inledning

Denna rapport är en del i ett större forskningsprojekt som skall undersöka om handelsstrategier baserade på trender har givit meravkastning jämfört med den genomsnittliga börsutvecklingen. Det har tidigare publicerats en rapport som berör stigande och fallande trender på medellång sikt på Oslobörsen - se "Stigende trender har gitt god meravkastning".  I denna rapport sammanställer vi resultaten för stigande och fallande trender i Norge, Sverige, Danmark och Finland.

Trender

Trender är något av det mest centrala inom teknisk analys. De är visuella och intuitiva, och de beskriver i vilken riktning en aktie eller marknaden rör sig. En stigande trend indikerar en ihållande och ökande optimism bland investerare, ofta som ett resultat av en ström av positiva nyheter runt aktien.

Trender anger stigningstakt för aktiekursen, och genom att utnyttja trendlinjerna finner man kursmål för aktien. Med flytande övergångar skiljer man mellan stigande trender, horisontala trender och fallande trender.

I litteraturen heter det "The trend is your friend", det vill säga att aktier i stigande trender kommer fortsätta att stiga innanför trenderna. Med detta som utgångspunkt, är det viktigt att identifiera och komma in så tidigt som möjligt efter att en trend etablerats.

För att identifiera en trend, måste man studera kursrörelserna. Kursen rör sig sällan i en rät linje, utan mer som en serie med toppar och bottnar. Om man kan kan dra en rät linje genom två eller flera stigande bottnar, har man stödlinjen i en stigande trend, se figur 1. Därefter drar man en linje parallell med stödlinjen genom de stigande topparna. Den linjen kallas trendens motståndslinje, och stöd- och motståndslinjen utgör tillsammans trenden, se figur 2.

Figur 1. Stödlinje i en stigande trend.

Figur 2. Stigande trend med stödlinje och motståndslinje.

Motsvarande har man en fallande trend om man kan dra en rät linje genom två eller flera fallande toppar, och anpassa en parallell linje till denna genom fallande bottnar.

Många investearre identifierar trender genom att studera grafer och rita in trendliner för hand. En sådan metod har svagheten att den är subjektiv, sådan att man gärna endast ser de trenderna man önskar att se, och som kanske passar ens egna undermedvetna preferenser, samt att den är mycket tidskrävande. Investtech har utvecklat automatiska algoritmer för trendidentifikation. Dessa finner varje dag den "besta" trenden i grafen, där bland annat trendens täthet och antal punkter nära golv och tak ingår som kriterier. I en Investtech-graf på medellång sikt, med 18 månaders historik, värderas cirka 80,000 unika trendalternativ varje dag. Dessa tilldelas en score, och den med högst score blir vald.

Figur 3. Stigande trend där en aktie med positiv fundamental utveckling över tid pendlar mellan att vara prissatt till P/E=12, som många investerare anser billigt, och P/E=15, som många investerare anser vara dyrt.

Figur 4. Exempel på stigande trend identifierad av Investtechs system – Frontline i januari 2019.

Data

Vi har tittat på aktierna i de nordiska marknaderna Norge, Sverige, Danmark och Finland. Investtech startade med analyser av norska aktier och utvidgade efter hand med nya marknader. För Norge har vi därför data från 1996, Sverige från 2003, Danmark från 2005 och Finland från 2007. För alla länderna tittade vi på data fram till 2018-12-31. Vi har identifierat signaler fram till 2018-09-27, så att vi kunnat se kursutvecklingen 66 handelsdagar dagar (tre månader) efter sista signalen.

Alla aktier som under perioden har varit noterade på börsen, var med, också de som senare har fusionerat in i andra, gått i konkurs eller av annan anledning strukits från börsen. Kurserna är justerade för utdelningar, splittar, fissioner och andra kapitalförändringar. Mindre utdelningar i utländsk valuta, annan än i dollar på Oslobörsen, är i stort sett inte registrerade.

Minimikrav på likviditet sattes till 500 000 kronor i genomsnittlig daglig omsättning beräknat för senaste 22 dagarna. För Finland använde vi 50 000 euro.

Resultat

Vi har tittat på aktier som legat i stigande och fallande trender på medellång sikt i Investtechs grafer. En aktie i en stigande trend har givit en köpsignal, medan en aktie i en fallande trendkanal har givit en säljsignal.

En stigande trend definieras genom att den har en stigningsgrad större än 10 grader på Investtechs grafer och fallande trend definieras genom att ha en stigningsgrad mindre än -10 grader. Detkommer att vara olika årliga ökningstakter för olika aktier, beroende på aktiens volatilitet och variationsområdet i diagrammen.

För aktier som har legat inne i stigande eller fallande trender under lång tid, krävde vi att det gick minst 22 handelsdagar innan aktien gav en ny signal i samma riktning. Detta görs för att undgå nästan-dubletter. Det kommer ändå vara ett stort antal signaler som är ganska lika, med anledning av att en del olika aktier följer varandra ganska tätt i kurs. Speciellt i situationer där börsen har stigit eller fallit mycket på kort tid, då kommer många aktier kunna utlösa lika signaler. Signalerna (stickproven) kommer därmed inte vara oberoende och statistiska mått på osäkerhet (standardavvikelse) kommer inte kunna användas urskillningslöst.

Sverige Norge Danmark Finland Totalt
Köpsignal, stigande trend  23327 12349 5663 4619 45958
Säljsignal, fallende trend 12405 8489 3024 3025 26943
Totalt antal 35732 20838 8687 7644 72901
Andel 49 % 29 % 12 % 10 % 100 %

Tabellen visar antal köp- och säljsignaler från stigande och fallande trender. Tillsammans identifierade Investtechs datorer 45 958 fall där en aktie låg i en stigande trend. Motsvarande identifierades 26 943 fall där en aktie låg i en fallande trend. Dessa räknades som köpsignaler respektive säljsignaler. I graferna nedan benämns dessa som "buy signal" och "sell signal". Data är fördelade med 29 % från Norge, 49 % från Sverige, 12 % från Danmark och 10 % från Finland.

Vi har jämfört köp- och säljsignalerna med varandra och med referensindexet. Standard utdelningsjusterade referensindex har använts, respektive Hovedindeksten (OSEBX), OMX Stockholm Benchmark GI (OMXSBGI), OMX Copenhagen 25 GI (OMXC25GI) och OMX Helsinki GI (OMXHGI).

Trend Sverige.

Trend Norge.

Trend Danmark.

Trend Finland.

Figur 5: Kursutveckling första 66 dagarna efter trendsignaler i Norden.

Grafen visar genomsnittlig kursutveckling efter köp- och säljsignaler från stigande respektive fallande trend. Signalerna utlöstes på dag 0. Endast dagar då börsen är öppen ingår, så att 66 dagar motsvarar cirka tre månader. Köpsignalerna är den blå kurvan och säljsignalerna den röda. Det skuggade området anger standardavvikelsen till beräkningarna. Genomsnittlig referensindexutveckling är den svarta linjen.

Genomsnittlig avkastning efter 66 dagar Sverige Norge Danmark Finland Viktat snitt
Köpsignal från stigande trend 5,0 % 5,3 % 5,1 % 3,1 % 4,9 %
Säljsignal från fallande trend 1,4 % -0,1 % -0,8 % 0,3 % 0,6 %
Referensindex 3,6 % 3,1 % 2,6 % 1,2 % 3,0 %

Tabellen ovan visar avkastning 66 dagar (ca 3 månader) efter signal.

Det är ganska entydiga resultat i de fyra marknaderna. I alla marknaderna ser vi att aktier i stigande trender stiger mer än referensindexet och att aktier i fallande trender underpresterar referensindexet.

Annualiserad avkastning Sverige Norge Danmark Finland Viktat snitt
Köpsignal från stigande trend 20,4 % 21,9 % 20,9 % 12,4 % 20,0 %
Säljsignal från fallande trend 5,6 % -0,3 % -3,1 % 1,0 % 2,2 %
Referensindex 14,2 % 12,2 % 10,1 % 4,7 % 12,1 %

Tabellen visar annualiserad avkastning. Tabellen har beräknats genom att upprepa 66-dagars-avkastning fyra gånger.

Annualiserad meravkastning Sverige Norge Danmark Finland Viktat snitt
Köpsignal från stigande trend 6,1 %p 9,8 %p 10,8 %p 7,7 %p  7,9 %p
Säljsignal från fallande trend -8,6 %p -12,4 %p -13,2 %p -3,7 %p -9,9 %p

Tabellen visar annualiserad meravkastning i procentenheter (%e), dvs differensen mellan avkastning och referensindexet.

Figur 6: Kursutveckling vid trendsignaler för Norge. Samma som i figur 5, men inkluderat kursutvecklingen dagarna före signalen utlösts.

Från figur 6 ser vi tydligt att aktier som redan har stigit, i genomsnitt har fortsatt stiga, och att aktier som har fallit, också har fortsatt att prestera svagare än referensindexet i svart.

Annualiserad meravkastning på 7,9 procentenheter för köpsignaler och -9,9 procentenheter för säljsignaler anses vara mycket bra resultat.

Robusthet över tid

Aktiemarknaderna har utvecklats ganska olika från tidigt på tusentalet och de senaste åren. Vi önskar att undersöka om köp- och säljsignaler från trendkanaler uppför sig konsekvent i olika perioder, och har därför kört samma analyser på senaste femårsperioderna. För att vara så rättvis som möjligt, väljer vi att titta på relativa siffror. Vi tittar då på genomsnittlig avkastning för signalerna i förhållande till genomsnittlig avkastning för referensindexen.

Relativ avkastning efter 66 dagar Hela perioden (1996-2018) Senaste fem åren (2014-2018)
Köpsignal från stigande trend 1,9 %p 1,7 %p
Säljsignal från fallande trend -2,5 %p -1,5 %p

%e: procentenheter differens mot genomsnittligt referensindex.

Annualiserad meravkastning Hela perioden (1996-2018) Senaste fem åren (2014-2018)
Köpsignal från stigande trend 7,9 %p 7,0 %p
Säljsignal från fallande trend -9,9 %p -6,1 %p

Vi ser från den översta tabellen att genomsnittlig meravkastning för aktier med köpsignaler var 1,7 procentenheter senaste fem åren och 1,9 procentenheter för hela perioden 1998 till 2018. Alltså något svagare under senaste perioden, men fortfarande starka tal. Också för säljsignaler är siffrorna något svagare senaste perioden, men fortfarande starka, dvs säljsignalerna har givit en tydlig underavkastning. Annualiserad meravkastning efter köpsignaler senaste fem åren var 7,0 procentenheter, mot 7,9 procentenheter över hela perioden. Säljsignaler gav en annualiserad underavkastning på 6,1 procentenheter senaste fem åren, mot 9,9 procentenheters underavkastning över hela perioden.

Sverige.

Norge.

Danmark.

Finland.

Figur 7: Relativ avkastning efter 66 dagar vid köpsignaler från stigande trend i femårs-intervaller. Positiva siffror säger att köpsignaler i genomsnitt har stigit mer än referensindexet under samma period. Notera att perioderna varierar över marknader efter hur lång historik som använts. Senaste perioderna är de fyra åren 2005-2018.

Av figur 7 ser vi att den relativa avkastningen för aktier med köpsignaler från stigande trend varierar över tid och över marknader. Det är helt naturligt och till stor del beroende av vanliga variationer i marknaderna från år till år. Köpsignaler har i genomsnitt presterat bättre än marknadens referensindex i 13 av 15 perioder. De två negativa perioderna var endast marginellt svagare än referensindexet.

Den periodiska statistiken indikerar att trendsignaler är robusta över tid.

Likviditet

Stora bolag, som ofta har hög omsättning på börsen, får generellt mer uppmärksamhet från analytiker, investerare och media än mindre bolag. Detta kan betyda att information kring de stora bolagen kommer snabbare ut till de som handlar aktierna, än den gör kring de små. En sådan skillnad kommer kunna betyda att signalstyrkan för RSI, och möjligheten för meravkastning genom att följa signaler, kommer kunna variera för små och stora bolag.

Vi delade in bolagen i två ganska lika stora grupper; de med genomsnittlig dagsomsättning under och över fem miljoner kronor. För Finland använde vi 0,5 miljoner euro som gräns. Vi tittar på aktier med köp- och säljsignaler från RSI-momentum. Resultaten visas nedan, med småbolagen till vänster och storbolagen till höger.

a) Sverige småbolag.

b) Sverige storbolag.

a) Norge småbolag.

b) Norge storbolag.

a) Danmark småbolag.

b) Danmark storbolag.

a) Finland småbolag.

b) Finland storbolag.

Figur 8: Avkastning för aktier med köp- och säljsignal från stigande och fallande trend. Aktier med genomsnittlig dagsomsättning under fem miljoner kronor till vänster och över fem miljoner kronor till höger.

Köpsignal från stigande trend
Relativ avkastning efter 66 dagar Sverige Norge Danmark Finland Viktat snitt
Småbolag 2,5 %p 3,2 %p 3,1 %p 2,6 %p 2,8 %p
Storbolag 0,2 %p 1,3 %p 2,0 %p 1,3 %p 0,9 %p

Säljsignal från fallande trend
Relativ avkastning efter 66 dagar Sverige Norge Danmark Finland Viktat snitt
Småbolag -2,8 %p -2,6 %p -5,0 %p -1,5 %p -2,8 %p
Storbolag -0,9 %p -4,2 %p -1,6 %p 0,0 %p -1,9 %p

%e: procentenhet.

För småbolagen ser vi att aktier med köpsignal från stigande trend gav en meravkastning på 3,2 procentenheter mot referensindexet på 66 dagars sikt. Storbolagen gav en motsvarande meravkastning på 1,3 procentenheter.

För köpsignaler från stigande trend indikeras därmed att de har en starkare signalkraft för små bolag än för stora. Det ser ut som om köpsignal från stigande trend är mer pålitlig om aktien har en omsättning under fem miljoner kronor per dag, än om den har en omsättning över. Köpsignal från stigande trend ger emellertid indikation om kommande meravkastning också för stora aktier. Genomsnittlig annualiserad meravkastning har varit 11,9 procentenheter vid köpsignal från stigande trend för småbolagen och 3,7 procentenheter för storbolagen.

Småbolag med säljsignal från fallande trend gav en underavkastning på 2,8 procentenheter kommande tre månaderna. Storbolagen gav en motsvarande underavkastning på 1,9 procentenheter. Genomsnittlig annualiserad meravkastning har varit -11,3 procentenheter i snitt vid säljsignal från fallande trend för småbolagen och -7,7 procentenheter för storbolagen. Säljsignaler verkar därmed ha god signalkraft för såväl små som stora bolag, men man ser samma tendens som för köpsignaler, att signalerna är starkare för låglikvida bolag än för höglikvida.

Vi har olika siffror för de nordiska länderna, men de relativa förhållandena är väldigt lika. Konsekvensen över länderna förstärker resultaten: Trendsignaler har visat en stark prediktionskraft för småbolag, både för köp- och säljsignaler. Också för storbolagen har köpsignaler från stigande trend givit meravkastning, och säljsignaler från fallande trend har givit underavkastning mot referensindexet, men resultaten är något svagare än för småbolagen.

Sammanfattning

Vi har studerat nordiska aktier som har varit noterade på Oslobörsen sedan 1996, OMX Stockholm sedan 2003, OMX Copenhagen sedan 2005 och OMX Helsingfors sedan 2007. Investtechs system identifierade 45 958 fall där en aktie låg i en stigande trend och 26 943 fall där en aktie låg i en fallande trend. Dessa benämndes köpsignaler respektive säljsignaler. Vi tittade på vad som skedde efter sådana signaler.

Resultaten är konsekventa i de fyra marknaderna. De visar att aktier som låg i en stigande trend fortsatte att stiga, och steg mer än referensindexet nästkommande månader. Aktier som låg i fallande trend hade en svagare utveckling än referensindexet efterföljande tre månader. Meravkastningen tre månader efter köpsignal var i genomsnitt 1,9 procentenheter. Underavkastningen tre månader efter säljsignal var i genomsnitt 2,5 procentenheter. Annualiserat motsvarande 7,9 procentenheters meravkastning respektive 9,9 procentenheters underavkastning.

Resultaten var ganska konsekventa över tid. De senaste fem åren var meravkastningen vid köpsignaler från stigande trend 1,7 procentenheter, jämfört med 1,9 procentenheter för hela perioden.

Sammantaget indikerar resultaten att köpsignal från aktie i stigande trend ger en statistiskt bättre avkastning än genomsnittlig börsavkastning.

Keywords: h_TF,h_TR,help topic main report.

Verfasst von

Asbjørn Taugbøl
Analyst
Investtech

Konkreta investeringstips:

Rekommendationer i Modelportföljen, Tradingidéerne, Dagens case och Morgonrapport.
Här används den totala tekniska bilden, med trend, kursformationer, volymutveckling, stöd och motstånd och momentum, samt insynshandel.

Hjälp och utbildning:
Nyhetsarkiv
Trender
Investtechs Snabbstartguide
Stockpicking-verktyg

"Investtech analysiert die Psychologie des Marktes und macht Ihnen täglich konkrete Tradingvorschläge."

Espen Grønstad
Partner & Senior Advisor - Investtech
 


Die Anlageempfehlungen werden von Investtech.com AS ("Investtech") ausgearbeitet. Investtech übernimmt keine Haftung für die Vollständigkeit oder Richtigkeit der jeweiligen Analyse. Ein etwaiges Engagement aufgrund der aus den Analysen resultierenden Empfehlungen/Signale erfolgt zur Gänze für Rechnung und Risiko des Anlegers. Investtech haftet nicht für Verluste, die sich direkt oder indirekt infolge der Nutzung von Investtechs Analysen ergeben. Angaben zu etwaigen Interessenkonflikten gehen stets aus der Anlageempfehlung hervor. Weitere Informationen zu Investtechs Analysen finden Sie unter disclaimer.


Die Anlageempfehlungen werden von Investtech.com AS ("Investtech") ausgearbeitet. Investtech übernimmt keine Haftung für die Vollständigkeit oder Richtigkeit der jeweiligen Analyse. Ein etwaiges Engagement aufgrund der aus den Analysen resultierenden Empfehlungen/Signale erfolgt zur Gänze für Rechnung und Risiko des Anlegers. Investtech haftet nicht für Verluste, die sich direkt oder indirekt infolge der Nutzung von Investtechs Analysen ergeben. Angaben zu etwaigen Interessenkonflikten gehen stets aus der Anlageempfehlung hervor. Weitere Informationen zu Investtechs Analysen finden Sie unter disclaimer.

Titlex

OK