Köpsignaler från rektangelformationer - hur ofta slår de till?

[This article is not yet translated to DAN. Showing untranslated version.]
Av Geir Linløkken, forskningschef hos Investtech.com

Rektangelformationer
Ett viktigt område inom teknisk analys är identifiering av geometriska kursformationer i aktiekursen. Tanken är att dessa beskriver de psykologiska tillstånden i marknaden och därmed indikerar på den framtida riktningen för kursen. Rektangelformation är en typ av formation, se bilden nedan. Ifall kursen bryter upp genom motståndslinjen ges det en köpsignal. Teknisk analysteori säger då att kursen kommer att fortsätta stiga minst lika mycket som rektangeln är hög.

Undersökningen och data
Vi ville undersöka hur bra teorin från teknisk analys stämde i praktiken. Vi ville undersöka hur ofta köpsignaler från rektangelformationer uppnåddes. För att en signal skulle räknas som uppfylld, krävde vi att detta skulle ske under en tidsintervall som var lika lång som själva formationen. Kursen skulle alltså stiga med H % under loppet av L dagar. Många investerare identifierar rektangelformationer genom att se över diagrammen och teckna in stöd- och motståndslinjer för hand. En sådan metod har många svagheter, huvudsakligen för att den är subjektiv, man ser gärna bara de formationer man önskar att se, utöver detta är den mycket tidskrävande.

I denna undersökning använde vi oss utav rektangelformationer som automatiskt kändes igen av Investtechs algoritmer och som var presenterade i Investtechs diagram för abonnenter. Algoritmerna gjordes på medellånga Investtech-diagram bestående av 18 månaders kurshistorik.

Vi avlägsnade formationer som ansågs opassande att handla med, till exempel på grund av låg likviditet. Efter detta bestod vår data av 1088 identifierade köpsignaler från rektangelformationer. Dessa hade en genomsnittlig längd på 98 börsdagar och en genomsnittlig höjd på 13,4 %.

Vi använde börskurser från 1/1 1996 till 30/12 2008 som grund för statistiken. I denna period steg index på Oslo Børs med 110 %, vilket motsvarar cirka 5,9 % årligen. Detta är nog något lägre än vi kunde förvänta oss och köpsignalerna slog antagligen också till i något lägre grad än normalt. Börsen gick emellertid genom flera upp- och nedgångar, samt sidlänges perioder men vi räknar det valda tidsintervallet sammanfattat sett som representativt för en normal period.

Alla aktier som har varit börsnoterade under perioden användes, även de som senare föll bort från börsen. På grund av exempelvis fusion, uppköp eller konkurs. Alla kurser var justerade för split, utdelningar, fusioner, teckningsrätter och andra kapitaländringar, så att de återspeglar den reella utvecklingen i värdet för aktierna.

Resultat
En uppräkning av de 1088 köpsignalerna visar att det var 734 stycken, motsvarande 67 procent, som uppnådde sitt mål under perioden som rektangelformationen var verksam.

Bilden visar resultaten från år 1997 - 2008 i förhållande till den generella börsutvecklingen, uppmätt med huvudindex.

Kolumnerna visar, på årlig basis, hur stor andel av köpsignalerna som uppnådde sina kursmål. Den röda linjen anger genomsnittet för hela perioden. Talet inom parentes under kolumnen anger hur många signaler som identifierades detta året. Oslo Børs index märktes ut i grått. Vi ser att andelen procent av köpsignalerna som uppnådde målkursen, varierar något med den generella börsutvecklingen, men att den är stabilt hög, bortsett från två år (2001 och 2008).

Vi gjorde en likvärdig undersökning på nederländska data. Denna bekräftade resultaten från Norge, med en procentandel på 67 av köpsignalerna som uppnådde målkursen. Det finns ingen grund att tro mekanismerna som styr börsutvecklingen, inklusive de psykologiska faktorerna, skulle skilja sig särskilt mycket jämfört med övriga västerländska börser. Vi antar utöver detta att investerarnas samlade psykologiska uppträdande i aktiemarknaden är konstant över tid.

Vi avslutar med att säga att köpsignaler från rektangelformationer på västerländska börser identifierar goda möligheter för köp, med starka statistiska resultat.

Läs hela forskningsrapporten på www.investtech.se.