Investtech-forskning: Så kallade lottoaktier har statistiskt gett dålig avkastning - var försiktig med dessa.

Publicerad 2020-06-08

Aktier som fluktuerar mycket och där potentialen för stor uppsida är stark, kan ge ordentlig avkastning om man lyckas. Om du vill kunna fördubbla dina pengar på en vecka eller månad är det de aktierna du behöver handla. Investtechs forskning visar dock att dessa aktier i genomsnitt har utvecklats mycket dåligt. I denna artikel presenteras vad nya forskningsresultat säger om den statistiska utveckling för s.k. lottoaktier.

Lottoaktier är en term för aktier vars kurs fluktuerar mycket, där priset drivs av nyheter av avgörande betydelse för företaget. Exempel är Norwegian Air Shuttle, Scandic Hotels Group och Kongsberg Automotive, som alla hade stora ekonomiska utfodringar våren 2020. Andra exempel är Cell Impact, Oncology Venture och Kancera, där potentiella gigakontrakt, pågående forskning eller teknologiutveckling betyder mycket för värderingen.

Om du vill ha möjlighet att fördubbla dina pengar på en vecka är det sådana här aktier du bör köpa. De kan fördubblas, men också halveras, eller till och med gå i konkurs. Den klassiska ekonomiska teorin (till exempel CAPM-modellen) säger att sådana aktier som har högre risk än andra aktier, ska följas av en högre genomsnittlig avkastning än andra aktier. Om vi tittar på hur aktiemarknaden faktiskt har fungerat, och inte teorin, hittar vi något helt annat.

Internationell forskning visar att man i aktiemarknaden inte har fått betalt för att ta högre risk, särskilt om vi ser på risken i form av aktiens kursfluktuationer - så kallad volatilitet. I själva verket har avkastningen varit betydligt lägre i högvolatila aktier än i lågvolatila aktier. Detta är en omständighet som har varit känd i några decennier, och många av faktorfonderna föredrar tråkiga, stabila, och lågvolatila aktier.

Investtechs forskning visar att högvolatila aktier på de nordiska aktiemarknaderna också tycks ge dålig avkastning. I synnerhet har högvolatila aktier som fallit och är tekniskt negativa presterat dåligt kommande period, men även högvolatila aktier med köpsignaler har gett svagare avkastning än aktier med lägre volatilitet.

Nedan visas siffror från den forskning som gjorts hittills. Grunden är svenska aktier 2003-2018 och norska aktier 1996-2018. Tabellen visar årliga siffror för differentiell avkastning mellan de 20 procent mest volatila aktierna och övriga aktier.

Årlig differentiell avkastning mellan de 20 procent mest volatila aktierna och övriga aktier Norge Sverige
Köpsignal i stigande trendkanal -7,8 %e -4,8 %e
Köpsignal starkt positivt momentum (RSI mellan 70 och 80) -4,3 %e -2,7 %e
Säljsignal fallande trendkanal -25,2 %e -23,1 %e
Säljsignal starkt negativt momentum (RSI mellan 30 och 20) -20,0 %e -20,8 %e

%e = procentenhet

Observera att siffrorna ovan är relativa och visar skillnaden mellan högvolatila aktier och andra aktier. Se separata forskningsrapporter för statistik för aktier med köp- och säljsignaler.  Vi ser att högvolatila aktier med kösignaler har presterat mellan 2,7 och 7,8 procentenheter svagare än andra aktier med köpsignaler. De högvolatila aktierna med säljsignaler har utvecklats ännu sämre, så mycket som 20,0 till 25,2 procentenheter svagare än andra aktier med säljsignaler. Baserat på ovanstående rekommenderar vi att man är försiktig med lottoaktier och andra aktier som svänger mycket.

En möjlig förklaring till förhållandet är att många investerare enbart letar efter en möjlighet till utomordentlig god avkastning och enkelt köper aktier som har stor potential uppåt. Då glömmer de risken, eller åtminstone underskattar den, och ignorerar risken för fall. Denna skevhet i hur människor bedömer uppsida och risk kan lätt resultera i kortvarig felprissättning med för höga priser. När verkligheten uppenbaras med tiden, företagens problem inte löses, och forskningen misslyckas, kommer kurserna att falla.

 Hur undvika de farligaste aktierna?

1. ) På varje akties analyssida visas riskklassen för aktien uppe till höger. Denna är: Låg, Medium, Hög, eller Extrem. Vi rekommenderar att du är mycket försiktig med aktier som har extrem risk. Detta gäller också om de har en teknisk köprekommendation. Om vi ??tittar på aktierna på Stockholmsbörsen och på Oslobörsen med mer än 1 miljon norska kronor i daglig omsättning, är det per 28 maj 2020 42 respektive 21 aktier med extrem risk. Det är drygt tio procent av alla aktier. Det finns ytterligare 150 respektive 56 aktier med hög risk. Det finns inga aktier med extrem risk på Köpenhamnsbörsen, medan det finns 15 aktier med hög risk.

Vi rekommenderar i normalfallet att helt hålla sig undan aktier med Extrem risk, och vara försiktig med aktier med Hög risk. Riskvärderinen på aktienivå är tillgänglig för alla abonnenter.

2.) I stock-picking-verktyget Aktieval kan du välja vilken volatilitet du vill ha. Siffran mäts som den genomsnittliga procentuella skillnaden mellan de högsta och lägsta priserna på månadsbasis förra året. Till exempel, om volatiliteten är 14 procent, har aktien svängt i genomsnitt 14 procent från det lägsta till det högsta priset under en månad. Aktier med månatlig volatilitet över 40 procent klassificeras som extrem risk, medan de mellan 20 och 40 procent får hög risk i riskgraderingen.

Här kan man sätta att volatiliteten ska vara till exempel 0 till 35 procent, då de ungefär 20 procent mest riskfyllda svenska och norska aktierna utesluts. Från maj 2020 finns det inga danska aktier med volatilitet över 35 procent.

I Aktieval kan du specificera, utöver riskkriterier, kriterier för insiderhandel, tekniska villkor och finansiella nyckeltal. Dessa funktioner är tillgängliga för professionella och institutionella abonnenter.

3.) Var försiktig med aktier som får mycket exponering i media, särskilt vid extraordinära händelser. Vinklingen av nyheter och rubriker kan ofta ge en felaktig bild av den övergripande utvecklingen, och den presenterade informationen bör ses i ett vidare sammanhang. Kom ihåg att media, särskilt Internet, säljer mycket bättre på extrema nyheter än på tråkiga uppdateringar. En aktie får sällan uppmärksamhet för ett fall på 90 procent under några månader, men vill pryda rubrikerna om den fördubblas i värde på kort tid. Om en aktie sjunker från 100 till 10 norska kronor och sedan fördubblas till 20 norska kronor är fallet från början fortfarande 80 procent. Det beskriver utmaningar för företaget och ökande pessimism bland investerare.

Om du läser om aktier som har stigit särskilt mycket, och där vissa analytiker eller investerare kan se en stor uppsida, rekommenderas det att kontrollera extra noga. Sådana aktier är ofta fortfarande negativa på Investtechs analyser, mycket volatila och generellt riskabla att köpa.

Lottoaktierna på Stockhomlsbörsen nu

Dessa aktiener anses vara klare lottoaktier på Stockholmsbörsen nu:

Cell Impact B (CIB.ST) Senaste slutkurs: 22.25 (+2.45), 5 jun 2020

Oncology Venture (OV.ST) Senaste slutkurs: 1.41 (0.00), 5 jun 2020

Kancera (KAN.ST) Senaste slutkurs: 1.78 (-0.02), 5 jun 2020

Här är listan över aktierna med den högsta volatiliteten på Stockholmsbörsen nu. Alla har en volatilitet per månad på över 57 procent.

1. Zwipe

2. Saltängen Property

3. SpectrumOne

4. Starbreeze B

5. Eurocine Vaccines

6. Qlife Holding

7. Bambuser

8. Crunchfish

9. Gaming Corps

10. Cell Impact B

11. Oncology Venture

 

Det vanligaste misstaget som småsparare gör - är att sälja vinnaraktier för tidigt

Publicerad 2020-05-19

När Investtech håller ett kurs, seminarium eller är i dialog med småsparare på andra sätt, hör vi ofta investerare säga att de gärna säljer aktier när de har stigit med fem eller tio procent. Många tänker att aktien har haft en stor uppgång och vill därmed säkerställa en vinst. Vinsten investeras ofta i aktier som har fallit kraftigt, där många anser att uppsidan är större.

Från den föregående artikeln, som du kan läsa här, konstaterade vi enligt Investtechs forskningsresultat att det statistiskt har varit en dålig strategi att köpa de så kallade förloraraktierna.

Nu ska vi visa att det också kan vara fel att sälja de så kallade vinnaraktierna för tidigt. Jag vågar säga att det är det vanligaste misstaget som småsparare gör. Investtech-forskning visar övertygande siffror att aktier som redan har stigit och visar vissa typer av köpsignaler fortsätter att stiga. Inte bara stiger de utan de stiger mer än andra aktier.

Historiskt sett har det varit mycket lönsamt att sitta länge med vinnaraktierna. Den positiva utvecklingen för företagen och investerarnas optimistiska stämning varar ofta mycket längre än vad många tror, och kurserna fortsätter att stiga under lång tid.

Vi ser närmare på fem aktier man bör köpa, baserat på Investtech-forskning.

 

Stigande trend

Stigande trendEn stigande trend indikerar att företaget utvecklas positivt och att investerarnas köpintresse växer. Då bör aktiekursen stiga ytterligare. Statistik* för 45 958 fall där aktier på de nordiska aktiemarknaderna låg i stigande trendkanaler på medellång sikt visar att dessa i genomsnitt gick 7,5 procentenheter bättre än jämförelseindexen på årsbasis.

SCA B befinner sig i en stigande trendkanal på medellång sikt. En ytterligare uppgång indikeras.

 

Överköpt på RSI, starkt positivt momentum

Aktier som har stigit mycket på kort tid betraktas som 'överköpta'. Förhållandet mäts genom att titta på aktiens Relative Strength Index (RSI), och anses vara en säljsignal i klassisk teknisk analys litteratur. Investtechs forskning visar emellertid att högt RSI-värde indikerar att aktien har en starkt positiv momentum och att köpintresset fortsätter att öka. Således blir det fel att sälja sådana aktier. Investtech-forskningsresultat* baserat på 36043 fall där RSI låg över 70 visade till en genomsnittlig årlig ökningstakt under den efterföljande perioden med 9,0 procentenheter mer än andra aktier.

Angler Gaming har en RSI på över 70, visar ett starkt positivt momentum, och enligt Investtechs forskningsresultat bör aktien köpas.

 

Köpsignal från rektangelformation

Köpsignal från rektangel-formationEn köpsignal från rektangelformation inträffar när investerare pressar upp priset genom tidigare toppar för att komma in i aktien. Investtech-forskningsresultat* baserat på 4314 signaler visade en genomsnittlig årlig ökningstakt under den efterföljande perioden med 9,8 procentenheter mer än andra aktier.

Addlife B har fått en köpsignal från en rektangelformation (REC) som indikerar en ytterligare stark utveckling.

 

Brott genom det sista motståndet 

Kurs ovanför stödBrott genom det sista motståndet i ett kursdiagram inträffar när många investerare köper, trots att aktien aldrig, eller under en mycket lång tid, har handlats till högre priser. Samtidigt är det få som vill sälja och kursen pressas därmed upp genom motståndet. Aktier som brutit upp genom det sista motståndet och ligger långt över den senaste motståndet, visade en genomsnittlig årlig ökningstakt under den efterföljande perioden med 12,0 procentenheter mer än andra aktier.

Stillfront Group har brutit motståndet vid 490 kronor. Det utlöste en köpsignal, kursen ligger långt över denna nivå, och Investtech rekommenderar att köpa aktien.

Insiderköp

InnsidekjøpNär en person i företagets styrelse eller ledning köper aktier sänder det signaler om att de tror att aktiekursen kommer att stiga. Det kan hända att insidern anser att marknaden har straffat aktien för mycket för eventuella negativa nyheter eller inte har prisat in kursen tillräckligt bra för positiva nyheter. Det kan också vara mer generellt att utsikterna för företaget ser bra ut och att insiders uppfattar risken för ett köp som låg. Aktier med insiderköp har statistiskt* ökat 7,1 procentenheter mer än jämförelseindexen på årsbasis.

Dometic Group föll kraftigt när corona oron rasade som värst i februari och mars. Två styrelseledamöter köpte aktier så sent som i slutet av april och början av maj. Det ger aktien en maximal insiderscore vilket är positivt och stärker utsikterna för aktien.

 

 

* Alla forskningsresultat baseras på data från nordiska aktier. Sverige från 2003, Norge från 1996, Danmark från 2005 och Finland från 2007. För alla länder såg vi på data fram till 31.12.2018. Årliga avkastningssiffror beräknas baserat på prisutveckling under de första tre månaderna efter signalerna.

 

Forskningsresultat

Investtech-forskning: Stigande trend

+7.5%e

Aktier med sådana köpsignaler har i genomsnitt presterat bättre än marknaden de kommande månaderna. Annualiserad meravkastning har varit 7.5 procentenheter (%e). Detta är signifikant bättre än referensindexet.

Annualiserad avkastning (baserat på 66-dagars-siffror)
Köpsignaler medellång sikt 20.0%
Referensindex 12.6%
Meravkastning 7.5%e

Dessa forskningsresultat är baserade på 45958 signaler från nordiska aktier under perioden 1996-2018.

Läs mer

 

Investtech-forskning: Högt positivt momentum och överköpt

+9.0%e

Aktier med sådana köpsignaler har i genomsnitt presterat bättre än marknaden de kommande månaderna. Annualiserad meravkastning har varit 9.0 procentenheter (%e). Detta är signifikant bättre än referensindexet.

Annualiserad avkastning (baserat på 66-dagars-siffror)
Köpsignaler medellång sikt 22.5%
Referensindex 13.4%
Meravkastning 9.0%e

Dessa forskningsresultat är baserade på 36043 signaler från nordiska aktier under perioden 1996-2018.

Läs mer

 

Investtech-forskning: Köpsignal från rektangel-formation

+9.8%e

Aktier med sådana köpsignaler har i genomsnitt presterat bättre än marknaden de kommande månaderna. Annualiserad meravkastning har varit 9.8 procentenheter (%e). Detta är signifikant bättre än referensindexet.

Annualiserad avkastning (baserat på 66-dagars-siffror)
Köpsignaler medellång sikt 23.6%
Referensindex 13.8%
Meravkastning 9.8%e

Dessa forskningsresultat är baserade på 4314 signaler från nordiska aktier under perioden 1996-2018.

Läs mer

 

Investtech-forskning: Kurs ovanför stöd

+12.0%e

Aktier med sådana köpsignaler har i genomsnitt presterat bättre än marknaden de kommande månaderna. Annualiserad meravkastning har varit 12.0 procentenheter (%e). Detta är signifikant bättre än referensindexet.

Annualiserad avkastning (baserat på 66-dagars-siffror)
Köpsignaler medellång sikt 24.4%
Referensindex 12.4%
Meravkastning 12.0%e

Dessa forskningsresultat är baserade på 44463 signaler från nordiska aktier under perioden 1996-2018.

Läs mer

 

Investtech-forskning: Insynsköp

+7.1%e

Aktier med sådana köpsignaler har i genomsnitt presterat bättre än marknaden de kommande månaderna. Annualiserad meravkastning har varit 7.1 procentenheter (%e). Detta är signifikant bättre än referensindexet.

Annualiserad avkastning (baserat på 66-dagars-siffror)
Köpsignaler medellång sikt 16.3%
Referensindex 9.3%
Meravkastning 7.1%e

Dessa forskningsresultat är baserade på 11322 signaler från nordiska aktier under perioden 1999-2018.

Läs mer

 

Det näst vanligaste misstaget som småspararna gör - är att köpa aktier som har haft stora kursfall

Publicerad 2020-05-12

När börsnoterade bolag upplever problem och priset på aktien kollapsar ser många småsparare stora möjligheter att köpa in sig med rabatt. Detta samtidigt som erfarna förvaltare och större investerare ofta säljer sig ur aktien. Att köpa aktier som fallit mycket som till exempel Millicom, är ett av de vanligaste misstag som småsparare gör. Se statistiken här under och varför vi rekommenderar att även sälja Oncology Venture, Telia och Biotage.

Investtechs forskningsresultat visar att aktier som har fallit och utlöst säljsignaler fortsätter att göra det svagare på börsen. Sedan 2005 har vår Håll-dig-undan-portfölj på Oslobörsen visat en årligt genomsnittlig nedgång på 23,2 procent, medan Oslobörsen i genomsnitt har varit upp med 7,6 procent årligt under samma period.

I mars föll nästan alla aktierna på Stockholmsbörsen. Vissa aktier ligger fortfarande i fallande trender, medan andra har brutit upp och flera ligger i stigande trender. Enligt våra forskningsresultat är det mycket avgörande vilka aktier man nu bör äga. Vi ser närmare på fyra aktier som man baserat på Investtechs forskningsresultat inte borde köpa nu.

Fallande trend

Fallande trendEn fallande trend indikerar att bolaget har en negativ utveckling och att köpintresset bland investerare minskar. Då bör aktiekursen falla ytterligare. Statistik* för 26 943 tillfällen där aktier på de nordiska aktiemarknaderna gick in i en fallande trendkanal på medellång sikt visar att dessa i genomsnitt utvecklat sig 5,1 procentenheter svagare än jämförelseindex på årsbasis.

Oncology Venture befinner sig i en fallande trendkanal på medellång sikt. Ytterligare kursfall indikeras.

 

Säljsignal från rektangelformation

Säljsignal från rektangel-formationEn säljsignal från en negativ rektangelformation (REC) uppstår när investerare pressar ned priset genom tidigare bottennivåer för att komma ur aktierna. Investtech-forskning* baserat på 3109 signaler visar att aktier med negativa REC-formationer har underpresterat med 4,9 procentenheter årligen.

Telia har gett en säljsignal från en stor rektangelformation och indikerar ytterligare en svag utveckling.

 

Brott genom sista stödnivån

Kurs under motståndBrott genom den sista stödnivån i en kursdiagram inträffar när många investerare säljer, trots att aktien aldrig, eller under mycket lång tid, har handlats till lägre priser. Samtidigt är det få köpare och kursen bryter ned genom stödnivån. Aktier som utlöste säljsignaler genom brott ned genom sista stödnivån och låg långt under den sista stödnivån gjorde det i genomsnitt 7,6 procentenheter svagare än andra aktier på årsbasis enligt Investtech-forskning*.

Millicom bröt den sista stödnivån i kursdiagrammet redan i oktober förra året. Det utlöste en säljningsignal, och kursen ligger nu långt under denna nivå, och Investtech rekommenderar fortfarande att sälja aktien.

 

Insiderförsäljning

InnsidesalgNär en person i ett företags styrelse eller ledning säljer aktier kan det vara en signal att de är rädda för att aktiekursen kommer att falla. Det kan vara så att insidern anser att aktien har stigit för mycket i förhållande till företagets utveckling och potential, eller att marknaden inte tillräckligt mycket har absorberat ökad risk eller negativa nyheter. Aktier med insiderförsäljning har statistiskt* utvecklat 3,0 procentenheter svagare än jämförelseindexen på årsbasis.

Biotage har stigit över 50 procent sedan kursen bottnade i mars. De två styrelseledamöterna Thomas Eklund och Torben Jörgensen har de senaste dagarna sålt ner för cirka 8 respektive 24 miljoner kronor och Biotage är därmed negativt på insiderhandel.

 

* Alla forskningsresultat baseras på data från nordiska aktier. Sverige från 2003, Norge från 1996, Danmark från 2005 och Finland från 2007. För alla länder tittade vi på data fram till 31.12.2018. Årliga avkastningssiffror beräknas baserat på prisutveckling under de första tre månaderna efter signalerna.

 

Forskningsresultat

Investtech-forskning: Fallande trend

-5.1%e

Aktier med sådana säljsignaler har i genomsnitt presterat svagare än marknaden de kommande månaderna. Annualiserad underavkastning har varit 5.1 procentenheter (%e). Detta är signifikant sämre än referensindexet.

Annualiserad avkastning (baserat på 66-dagars-siffror)
Säljsignaler medellång sikt 2.2%
Referensindex 7.3%
Meravkastning -5.1%e

Dessa forskningsresultat är baserade på 26943 signaler från nordiska aktier under perioden 1996-2018.

Läs mer

 

Investtech-forskning: Säljsignal från rektangel-formation

-4.9%e

Aktier med sådana säljsignaler har i genomsnitt presterat svagare än marknaden de kommande månaderna. Annualiserad underavkastning har varit 4.9 procentenheter (%e). Detta är signifikant sämre än referensindexet.

Annualiserad avkastning (baserat på 66-dagars-siffror)
Säljsignaler medellång sikt 5.6%
Referensindex 10.5%
Meravkastning -4.9%e

Dessa forskningsresultat är baserade på 3109 signaler från nordiska aktier under perioden 1996-2018.

Läs mer

 

Investtech-forskning: Kurs under motstånd

-7.6%e

Aktier med sådana säljsignaler har i genomsnitt presterat svagare än marknaden de kommande månaderna. Annualiserad underavkastning har varit 7.6 procentenheter (%e). Detta är signifikant sämre än referensindexet.

Annualiserad avkastning (baserat på 66-dagars-siffror)
Säljsignaler medellång sikt -4.6%
Referensindex 3.1%
Meravkastning -7.6%e

Dessa forskningsresultat är baserade på 19586 signaler från nordiska aktier under perioden 1996-2018.

Läs mer

 

Investtech-forskning: Insynsförsäljning

-3.0%e

Aktier med sådana säljsignaler har i genomsnitt presterat svagare än marknaden de kommande månaderna. Annualiserad avkastning har varit 3.0 procentenheter (%e) svagare än referensindexet.

Annualiserad avkastning (baserat på 66-dagars-siffror)
Säljsignaler medellång sikt 8.4%
Referensindex 11.4%
Meravkastning -3.0%e

Dessa forskningsresultat är baserade på 6944 signaler från nordiska aktier under perioden 1999-2018.

Läs mer

 

De viktigaste köp- och säljsignalerna - hur väl fungerar de?

Publicerad 2023-09-29

Baserat på nästan 200 000 signaler i aktier på de nordiska börserna under perioden 2008-2020 har vi studerat i vilken utsträckning centrala signaler inom teknisk analys har fungerat. Denna artikel ger en översikt över våra viktigaste forskningsresultat. Huvudslutsatsen är att aktier i stor utsträckning har stigit efter köpsignaler och fallit efter säljsignaler, i enlighet med teorin.

Investtechs system bygger på forskning som går tillbaka till 1994. Flera av våra projekt stöds av Norges forskningsråd. Forskningen bygger bland annat på principer inom matematisk mönsterigenkänning, statistisk optimering och beteendebaserad finans. Vi använder algoritmer för att automatiskt identifiera köp- och säljsignaler. Det finns fyra huvudgrupper av signaler inom teknisk analys. Dessutom granskar vi avkastningen efter insiderhandelssignaler.

1. Aktier i stigande trend (köp) och aktier i fallande trend (sälj)
Trender är en av de allra viktigaste indikatorerna inom teknisk analys. Enligt teknisk analys-teorin bör aktier som befinner sig i stigande trender fortsätta att stiga, och aktier som befinner sig i fallande trender bör fortsätta att falla. Forskningen som Investtech har utfört visar att detta stämmer.

2. Kurs långt över senaste motståndsnivå (köp) och långt under senaste stödnivå (sälj)
Stöd och motstånd kan användas för att hitta bra köp- och säljnivåer. När kursen bryter igenom ett motståndsnivå aktiveras en köpsignal. När den bryter igenom en stödnivå aktiveras en säljsignal. Kursen kan då röra sig flera procent på kort tid.

3. RSI över 70 (köpssignal) versus RSI under 30 (säljsignal)
Momentum har visat sig vara en stark indikator för den kommande kursutvecklingen.

4. Rektangelformationer
En rektangelformation markerar en konsolidering på marknaden. Ju längre formationen utvecklas, desto högre tryck byggs upp bland investerarna. När formationen bryts kan det ofta följas av en kraftig kursrörelse i samma riktning.

5. Insiderköp (köpssignal) och insidersälj (säljsignal)
Analys av insiders affärer är Investtechs alternativ till fundamental analys. När en person i företagets styrelse eller ledning köper aktier är det en signal om att han eller hon anser att aktien är billig. Insidersälj betraktas som en signal om att aktien är dyr eller att risken är hög.

Här följer forskningsresultaten för varje av de fem signaltyperna, men först en liten förklaring om hur resultaten ska förstås.

Så tolkar du tabellerna och graferna

När systemen fångar upp en ny teknisk signal, sätter vi dag nummer 0 som den dagen signalen utlöstes. Det är helt till vänster i graferna nedan. Vi har sedan följt hur dessa aktier har utvecklats under de följande 66 börsdagarna, motsvarande tre månader.

Grafen visar relativa siffror i förhållande till referensindex. Om en aktie på Oslo Börs till exempel steg med 5,0 procent på tre månader, medan referensindex steg med 3,5 procent, är den relativa avkastningen +1,5 procentenheter.

Den blå kurvan är för köpsignalerna. Om den stiger innebär det att aktierna med köpsignaler steg mer än börsen under samma period. Den röda kurvan är för säljsignalerna. Om den sjunker innebär det att aktien med säljsignal presterade sämre än börsen under samma period

De skuggade områdena är en uppskattning av osäkerheten. Ju smalare de är, desto mindre osäkerhet i grafen.

När den blå kurvan stiger och den röda sjunker, samtidigt som de skuggade områdena är smala, har vi starka signaler. Då har det varit fördelaktigt att köpa aktierna med köpsignaler och sälja de med säljsignaler.

För stigande trend visar grafen en relativ ökning med 1,5 procentenheter, se den blå kurvan nedan. Det är alltså under 66 dagar, motsvarande en fjärdedel av ett år. Upprepas fyra gånger under ett år, och med ränta-på-ränta-effekt, ger det en överavkastning på 6,5 procentenheter årligen, se tabellen. Men det är alltså relativt till referensindex, som ökade med 9,7 procent årligen, vilket innebär att den årliga avkastningen för aktier i stigande trend har varit i genomsnitt 16,3 procent per år.

Så kan man leka med det och till exempel upprepa det under tio år. Det ger en avkastning på 352 procent för aktier med stigande trend, 152 procent för referensindex och 40 procent för aktier med fallande trender.

 

1. Aktier i stigande trend (köp) och aktier i fallande trend (sälj)

Samlat: 35097 köpsignaler, 23289 säljsignaler under perioden 2008-2020:

Norden, annualiserad avkastning (baserat på 66-dagars utveckling) Avkastning Referensindex Differens mot genomsnittsindex Differens mot index samma period
Köpsignaler 16.3 % 9.7 % 6.4 %e 6.5 %e
Säljsignaler 3.4 % 9.2 % -6.4 %e -5.8 %e

%e = procentenhet

Figur: Norden summerat, medellång sikt, relativ utveckling i förhållande till referensindexen under samma period.

2. Kurs långt över senaste motståndsnivå (köp) och långt under senaste stödnivå (sälj)

Samlat: 32531 köpsignaler, 17487 säljsignaler under perioden 2008-2020:

Norden, annualiserad avkastning (baserat på 66-dagars utveckling) Avkastning Referensindex Differens mot genomsnittsindex Differens mot index samma period
Köpsignaler 18.2 % 8.1 % 8.4 %e 10.1 %e
Säljsignaler 4.5 % 11.6 % -5.3 %e -7.1 %e

Figur: Norden summerat, medellång sikt, relativ utveckling i förhållande till referensindexen under samma period.

3. RSI över 70 (köpssignal) versus RSI under 30 (säljsignal)

Samlat: 35864 köpsignaler, 24920 säljsignaler under perioden 2008-2020:

Norden, annualiserad avkastning (baserat på 66-dagars utveckling) Avkastning Referensindex Differens mot genomsnittsindex Differens mot index samma period
Köpsignaler 17.1 % 9.7 % 7.3 %e 7.4 %e
Säljsignaler 6.1 % 11.7 % -3.8 %e -5.7 %e

Figur: Norden summerat, medellång sikt, relativ utveckling i förhållande till referensindexen under samma period.

4. Rektangelformationer

Samlat: 3368 köpsignaler, 2677 säljsignaler under perioden 2008-2020:

Norden, annualiserad avkastning (baserat på 66-dagars utveckling) Avkastning Referensindex Differens mot genomsnittsindex Differens mot index samma period
Köpsignaler 19.8 % 10.8 % 10.0 %e 9.0 %e
Säljsignaler 4.3 % 10.9 % -5.5 %e -6.6 %e

Figur: Norden summerat, medellång sikt, relativ utveckling i förhållande till referensindexen under samma period.

5. Insiderköp (köpssignal) och insidersälj (säljsignal)

Samlat: 9837 köpsignaler, 5158 säljsignaler under perioden 2008-2020:

Norden, annualiserad avkastning (baserat på 66-dagars utveckling) Avkastning Referensindex Differens mot genomsnittsindex Differens mot index samma period
Köpsignaler 19.0 % 10.9 % 8.7 %e 8.1 %e
Säljsignaler 8.0 % 9.7 % -2.3 %e -1.8 %e

Figur: Norden summerat, medellång sikt, relativ utveckling i förhållande till referensindexen under samma period.

Investtech-forskning: Kurschocker i nordiska aktier kan användas som köp- och säljsignaler

Av forskningschef Geir Linlökken och forskningsassistent Fredrik Dahl Bråten, Investtech, publicerad 6 oktober 2022.

Abstract: Kurschock definieras som när en aktie stiger eller faller onormalt mycket. Internationell forskning om kurschocker pekar på att sådana aktier statistiskt sett följs av negativ avkastning, oavsett om kurschockerna är uppåt eller nedåt. Vi har undersökt effekten på de nordiska marknaderna. Baserat på tidigare forskning antog vi att den negativa avkastningen inte i första hand kan förklaras av kurschockerna utan istället av aktiernas höga volatilitet. Genom att utelämna de allra mest volatila aktierna från datamängden fann vi att aktier med positiva prischocker fortsatte att stiga i genomsnitt, medan aktier med negativa prischocker fortsatte att falla. För normalt volatila aktier med positiva kurschocker går resultaten alltså i motsatt riktning mot vad internationell forskning antytt.

Absolut kurschock

Internationell forskning har till stor del tittat på absoluta prischocker, det vill säga den procentuella förändringen av stängningskursen från en dag till en annan. Framför allt fann man lägre avkastning följande månad på 6- respektive 13 procentenheter efter stora positiva och negativa prischocker.

Vårt data från de nordiska börserna under perioden 2008 till 2020 visade att både positiva och negativa absoluta prischocker statistiskt följdes av en antagen signifikant underprestation mot jämförelseindexen. Vi såg de starkaste effekterna för de största prischockerna, motsvarande en prisökning på minst 27 procent eller ett prisfall på minst 19 procent från en dag till en annan. Sådana stora chocker inträffade ungefär vartannat eller vart tredje år per aktie. Den lägre avkastningen följande månad var då 6,3 respektive 1,8 procentenheter för positiva respektive negativa prischocker.

De största absoluta prischockerna tenderar att komma från aktier med hög volatilitet. Dessa är därför överrepresenterade bland köp- och säljsignalerna. Utifrån vår tidigare forskning om meravkastning efter köp- och säljsignaler från aktier med hög volatilitet var det därför naturligt att undersöka om den minskade avkastningen efter även positiva absoluta kurschocker är kopplat till en eventuell hög volatilitet i aktien, snarare än själva kurschocken.

Volatilitetsnormaliserad prischock

Vissa högriskaktier kan fluktuera 5-10 procent på ganska normala dagar, medan lågriskaktier knappt svänger en procent. Därför tror vi att den procentuella kursrörelsen ensam inte räcker för att kunna användas för att identifiera en prischock. Vi beräknade volatilitetsnormaliserade kurschocker som den procentuella förändringen av stängningskursen, justerad för aktiens volatilitet under de senaste 22 dagarna. Mätvariabeln är alltså prisförändring dividerat med volatilitet. De 1,5-procent största prischockerna kallas köp- och säljsignaler. Detta motsvarar en förändring med cirka fem standardavvikelser av volatilitetsnormaliserade kursförändringar, så att en signal gavs när aktien under en enskild dag förändrades mer än fem gånger den dagliga standardavvikelsen.

Vi valde även att utelämna aktier med hög volatilitet från datamängden, för att i största möjliga utsträckning utesluta den lägre avkastningseffekten från aktier med hög volatilitet. Specifikt utelämnas aktier med en månatlig volatilitet på 30 procent eller mer från datamängden.

Resultat för köpsignaler från volatilitetsnormaliserad prischock


Figur 1: Norden som helhet. Avkastning efter volatilitetsnormaliserad prischock. Tjock blå kurva är signalaktier, tunn svart är referensindex. Norden 2008-2020.

Annualiserad avkastning (baserat på 66-dagars data) Norge Sverige Danmark Finland Viktat snitt
Köpsignal 13,8 % 17,7 % 14,8 % 12,8 % 15,8 %
Referensindex i samma period 5,8 % 9,9 % 11,4 % 7,9 % 9,0 %
Meravkastning köpsignal 8,0 %e 7,8 %e 3,4 %e 4,9 %e 6,8 %e

%e står för procentenheter. Annualiserade siffror beräknas genom att 66-dagarssiffrorna upprepas under ett år, förutsatt ett genomsnittligt år har 252 handelsdagar.

Vi ser att aktier med positiva volatilitetsnormaliserade prischocker i genomsnitt fortsatte att utvecklas väl under den efterföljande perioden. Efter tre månader hade aktierna med köpsignal stigit med 3,9 procent i snitt, vilket motsvarar en meravkastning på 1,7 procentenheter mot jämförelseindex. De uppmätta värdena indikerar hög statistisk signifikans.

Samtliga fyra nordiska marknader visade en bra uppgång och extraavkastning för signalaktierna. Det finns skillnader i de konkreta avkastningssiffrorna, men resultaten anses överlag konsekventa. Statistiskt sett anses köpsignaler från volatilitetsnormaliserade kurschocker ge bra signaler som kan ligga till grund för investeringsbeslut i enskilda aktier.

Resultat för säljsignaler från volatilitetsnormaliserad prischock


Figur 2: Norden samlat. Avkastning efter säljsignal från volatilitetsnormaliserad kurschock. Tjock rød kurva är signalaktier, tunn sort är referensindex. Norden 2008-2020.

Annualiserad avkastning (baserat på 66-dagars data) Norge Sverige Danmark Finland Viktat snitt
Säljsignal -8,8 % 8,9 % -1,0 % 4,7 % 3,3 %
Referensindex i samma period 5,8 % 16,1 % 9,3 % 9,3 % 12,0 %
Meravkastning säljsignal -14,6 %e -7,3 %e -10,3 %e -4,6 %e -8,6 %e

För Norden som helhet ser vi att aktier med säljsignal i genomsnitt har stigit under tiden efter signalerna. Uppgången har dock varit mycket mindre än vad jämförelseindex har stigit under samma period och marginalavkastningen har ökat ganska stadigt under de tre månader vi tittat på.

Efter tre månader hade aktierna med säljsignal stigit med 0,9 procent i snitt, vilket motsvarar en lägre avkastning på 2,3 procentenheter mot jämförelseindex. Det årliga minskningen var 8,6 procentenheter. De uppmätta värdena indikerar hög statistisk signifikans.

Säljsignaler vid negativ volatilitetsnormaliserade prischocker anses vara bra input till en tekniskt baserad handelsstrategi för att identifiera aktier som bör säljas och undvikas.

Sammanfattning

Aktier som enstaka dagar rör sig onaturligt mycket sägs utlösa kurschocker. I efterdyningarna av absoluta prischocker fann både vi och tidigare forskning att aktier med både positiva och negativa prischocker underpresterade i förhållande till jämförelseindex.

När vi normaliserade kurschockerna för aktiens volatilitet, och samtidigt utelämnade de mycket volatila aktierna, fann vi att aktier med positiva kurschocker följdes av en antagen statistiskt signifikant meravkastning. Aktier med negativa prischocker följdes av en antagen statistiskt signifikant underavkastning.

Resultaten indikerar att aktier med volatilitetsnormaliserade prischocker, större än cirka fem gånger dagliga normala förändringar, statistiskt sett kommer att ge meravkastning i riktning mot chocken framöver.

Robusthetsmått indikerar att det kommer att vara statistiskt fördelaktigt att sälja aktier med negativa kurschocker, och samtidigt fördelaktigt att köpa aktier med positiva kurschocker, förutom att alltid hålla sig borta från de mest volatila aktierna.

Fler detaljer finner du i forskningsrapporten här på norska (kräver abonnemang Pofessional).

Referenser

 

Investtech-forskning: Investtech-indexen - resultat 2022-2023

Publicerad 2023-05-23.

Författare: forskningschef Geir Linløkken, Investtech.

Abstract:
Investtech lanserade Investtech-indexen i april förra året. Här är den första forskningsartikeln baserad på indexen. Vi tittar på hur bland annat trendstatus, insideraffärer och likviditet har påverkat avkastningen det senaste året. Huvudkonklusionen är att stigande trend, positiv teknisk poäng och insiderköp har varit kopplade till överavkastning under den efterföljande perioden. Som våra tidigare resultat har högvolatila aktier presterat mycket sämre än mindre volatila aktier. Utvecklingen för låglikvida aktier har till skillnad från tidigare gett betydligt sämre avkastning jämfört med mer likvida aktier.

Investtech-index

Sedan april 2022 har Investtech uppdaterat ett antal jämviktade index för aktier med olika tekniska och kvantitativa egenskaper. Tanken är att indexen på ett bra sätt visar vilken avkastning man skulle ha fått om man mekaniskt följde kvantitativa strategier vid aktiehandel. Indexen kan också visa vilka faktorer som driver marknaden på kort sikt och vad som har gett bra "pay off" nu.

Indexmedlemmarna uppdateras automatiskt med bestämda intervall. Avkastningen beräknas automatiskt varje börsdag.

Till skillnad från många marknadsindex är Investtech-indexen jämviktade. Det innebär att alla aktier i grunden har samma vikt, oavsett om det är ett mycket stort eller ganska litet företag. Indexen kan vara bra referensindex för investerare som följer analyserna från Investtech och sprider sina pengar jämnt över sina portföljer.

Läs mer om Investtech-indexen här!

Här följer resultaten för alla Investtech-indexen på Norden-nivå. Graferna och tabellerna är per 15 maj 2023.

Investtech-index för de nordiska marknaderna

Figur 1a: Jämviktade index för de nordiska marknaderna. Senaste året fram till 15 maj 2023.

Figur 1b: Som ovan, men senaste tio åren fram till 15 maj 2023.

Indexnamn Avkastning senaste året Årlig avkastning senaste tio åren
Norway Equally weighted -3,7 % 7,4 %
Sweden Equally weighted -10,8 % 11,6 %
Denmark Equally weighted 15,5 % 14,5 %
Finland Equally weighted -1,4 % 10,6 %
Nordic Equally weighted -4,6 % 10,9 %

Observera att diagrammet för senaste året är exakt det senaste kalenderåret, medan tabellvärdet för senaste året gäller de senaste 252 dagarna, vilket inte helt motsvarar ett kalenderår. Därför kan det finnas en liten skillnad mellan diagrammet och tabellen.

Det jämviktade nordiska sammelindexet kommer att fungera som referensindex för alla andra index. Det består per 15 maj 2023 av de 807 nordiska aktierna med daglig genomsnittlig omsättning över en halv miljon kronor. Indexmedlemmarna uppdateras kvartalsvis. Varje aktie tilldelas samma vikt initialt, och avkastningen beräknas dagligen.

För det gångna året ser vi att Danmark utvecklades bäst med en uppgång på 15,5 procent. Sverige var svagast med en nedgång på 10,8 procent, medan Norge och Finland, samt Norden som helhet, var svagt nedåt.

Investtech-index för trender

Figur 2a: Investtech-index för nordiska aktier i stigande, fallande och horisontella trender. Kursutveckling senaste året fram till 15 maj 2023.

Figur 2b: Som ovan, men senaste tio åren fram till 15 maj 2023.

Indexnamn Avkastning senaste året Årlig avkastning senaste tio åren
Nordic Rising trend 8,1 % 20,4 %
Nordic Horizontal trend -0,3 % 11,2 %
Nordic Falling trend -10,6 % -1,0 %

Medlemmarna i trendindexen uppdateras varje månad. Indexets utveckling för varje månad bestäms av hur aktier med olika trendstatus vid föregående månads utgång utvecklar sig.

Det senaste året har aktier i stigande trender ökat med 8,1 procent. Det är 12,7 procentenheter bättre än referensindexet Nordic Equally weighted. Aktier i fallande trender har haft en svag utveckling med en nedgång på 10,6 procent, vilket är 6,0 procentenheter sämre än referensindexet.

Skillnaden under det senaste året mellan aktier i stigande trender och fallande trender är hela 18,7 procentenheter. Det motsvarar snittet för de senaste tio åren, som är 21,4 procentenheter.

Siffrorna visar att trendsignalerna har fungerat bra det senaste året.

Investtech-index för teknisk poäng

Figur 3a: Investtech-index för nordiska aktier med hög, medel och låg teknisk poäng, motsvarande algoritmiskt köp/svagt köp, behåll och sälj/svagt sälj på medellång sikt. Kursutveckling senaste året fram till 15 maj 2023.

Figur 3b: Som ovan, men senaste tio åren fram till 15 maj 2023.

Indexnamn Avkastning senaste året Årlig avkastning senaste tio åren
Nordic High tech score (buy and weak buy) -0,4 % 19,7 %
Nordic Medium tech score (neutral) -9,6 % 5,0 %
Nordic Low tech score (sell and weak sell) -8,3 % 2,5 %

Det senaste året har aktier med hög teknisk poäng presterat betydligt bättre än aktier med neutral eller låg teknisk poäng. Aktier med köp eller svagt köp från Investtechs algoritmer har alltså utvecklats bättre än aktier med neutral eller negativ rekommendation. Skillnaden gentemot indexen för de neutrala och negativa aktierna är 8 till 9 procentenheter. Det är en betydande skillnad, men något mindre än under den senaste tioårsperioden då den var 14-16 procentenheter.

Siffrorna visar att de tekniska poängrekommendationerna har fungerat bra det senaste året, men något mindre bra än under den senaste tioårsperioden.

Investtech-index för insideraffärer

Figur 4a: Investtech-index för nordiska aktier med hög, medel och låg insiderpoäng, motsvarande algoritmiskt köp/svagt köp, behåll och sälj/svagt sälj baserat på insideraffärer. Kursutveckling senaste året fram till 15 maj 2023.

Figur 4b: Som ovan, men senaste tio åren fram till 15 maj 2023.

Indexnamn Avkastning senaste året Årlig avkastning senaste tio åren
Nordic High insider score (buy and weak buy) 2,4 % 16,1 %
Nordic Medium insider score (neutral) -9,2 % 8,7 %
Nordic Low insider score (sell and weak sell) -4,1 % 11,4 %

Det finns många fler insiderköp än insiderförsäljningar på marknaden, och indexet för insiderköp har 257 medlemmar per 15 maj, medan indexet för insiderförsäljningar har 69 medlemmar.

Det senaste året har indexet för aktier med hög insiderpoäng stigit med 2,4 procent, medan indexet för insiderförsäljningar har sjunkit med 4,1 procent. Skillnaden på 6,5 procentenheter är något större än vad den har varit under de senaste tio åren.

Grafen visar att insiderköp har varit en bra indikator det senaste året.

Investtech-index för volatilitet

Figur 5a: Investtech-index för nordiska aktier med olika volatilitet, indelade i fem ungefär lika stora grupper. Indexet "Mest volatila" omfattar till exempel de 20 procent av aktierna som svänger mest. Kursutveckling senaste året fram till 15 maj 2023.

Figur 5b: Som ovan, men senaste tio åren fram till 15 maj 2023.

Indexnamn Avkastning senaste året Årlig avkastning senaste tio åren
Nordic Least volatile 20 percentile 0,2 % 15,6 %
Nordic Second least volatile 20 percentile 6,1 % 15,8 %
Nordic Middle volatile 20 percentile -0,2 % 14,7 %
Nordic Second most volatile 20 percentile -1,1 % 10,3 %
Nordic Most volatile 20 percentile -20,3 % 1,8 %

Volatilitet är en egenskap hos aktier som är ganska konstant över tiden. Om en aktie har haft stor svängning under en period är det hög sannolikhet att den även kommer att ha stor svängning under nästa period.

Här finns inga stora överraskningar. Precis som tidigare år har gruppen med de mest volatila aktierna underpresterat kraftigt. Denna femtedel av aktierna är ned med 22 procent. De övriga grupperna är alla ungefär noll.

På tioårsgrafen framträder effekterna tydligt: De mest volatila aktierna har gått betydligt sämre än de andra grupperna. Här ser vi dock att även gruppen med näst mest volatila aktier har underpresterat.

Grafen visar att de mest volatila aktierna har underpresterat det senaste året. Det kan vara frestande att köpa sådana aktier, som ofta har fallit mycket tidigare och där uppsidan kan vara hög, men indexen tyder på att det är en farlig strategi. Baserat på den långsiktiga grafen anses det vara en riktig strategi för långsiktiga investerare att helt hålla sig borta från de mest volatila aktierna.

Investtech-index för likviditet

Figur 6a: Investtech-index för nordiska aktier med olika likviditet, indelade i fem ungefär lika stora grupper. För Norge är till exempel medianlikviditeten för aktierna i de fem olika indexen 0,9, 2,5, 6,0, 23 och 77 miljoner norska kronor. Kursutveckling senaste året fram till 15 maj 2023.

Figur 6b: Som ovan, men senaste tio åren fram till 15 maj 2023.

Indexnamn Avkastning senaste året Årlig avkastning senaste tio åren
Nordic Least liquid 20 percentile -18,1 % 11,0 %
Nordic Second least liquid 20 percentile -12,0 % 11,4 %
Nordic Middle liquid 20 percentile -2,8 % 12,7 %
Nordic Second most liquid 20 percentile 10,7 % 12,7 %
Nordic Most liquid 20 percentile 9,1 % 11,5 %

Det senaste året har jämviktsindexet för de största nordiska bolagen ökat med cirka 5 procent (svart kurva i diagrammet nedan). Indexet för de näst största bolagen (mörkblå kurva) har ökat med cirka 7 procent, medan de två grupperna ovanför småbolagen (ljusblå kurvor), de som handlas för mellan cirka en halv och tre miljoner kronor per dag, har minskat med mellan 12 och 18 procent.

Småbolagen har alltså utvecklats betydligt sämre än storbolagen under de senaste 12 månaderna. Om vi ser på lång sikt, de senaste tio åren, kan vi se att indexen har följt varandra väl och att det finns små skillnader mellan grupperna.

Även om småbolag har underpresterat jämfört med storbolag under den senaste perioden bör vi vara försiktiga med att tro att detta är en bestående förändring på marknaden. Snarare tror vi att den långsiktiga statistiken fortfarande gäller och att småbolagen kommer att utvecklas i linje med marknaden igen.

Sammanfattning

Trender har fortsatt att vara en bra indikator för om aktier kommer att stiga eller falla. Det har, precis som teorin och tidigare statistik har visat, varit rätt att köpa aktier i stigande trender och sälja aktier i fallande trender.

Aktier med hög teknisk poäng, det vill säga algoritmiska köprekommendationer, har presterat betydligt bättre än de med neutral eller negativ rekommendation det senaste året.

Även insideraffärer har varit en bra indikator, med positiv avkastning det senaste året för aktier med insiderköp, medan aktier med insiderförsäljningar eller utan insideraffärer har utvecklats negativt.

Mycket hög volatilitet, vilket tidigare har varit starkt kopplat till lägre avkastning, har fortsatt att indikera svag utveckling. Den mest volatila femtedelen av de nordiska aktierna har underpresterat med cirka 20 procentenheter jämfört med de fyra andra grupperna det senaste året.

Småbolagen har presterat betydligt sämre än storbolagen det senaste året. På lång sikt finns dock inget som tyder på att sådana aktier kommer att fortsätta underprestera.

Slutsats

Slutsatsen är att indexen i huvudsak har följt utvecklingsmönstret från tidigare år, och att Investtechs analyser kan ge bra vägledning om vilka aktier som bör köpas, säljas och undvikas.

Investtech-indexen och de statistiska förhållandena som framkommer genom dem ger oss trygghet i strategin som ligger till grund för Investtechs analyser: Köp aktier som är tekniskt positiva, befinner sig i stigande trender och/eller har positiva insynshandelssignaler. Sälj motsvarande negativa aktier. Undvik helt att investera i de mest volatila aktierna. Dessa kallas ofta "lottoaktier" och har historiskt sett gett svag avkastning över tid.

Small cap-bolagen har underpresterat under den senaste perioden, medan de på lång sikt har presterat i linje med större bolag. Från signalstatistiken i vår stora forskningsprojekt från 2021 såg vi att småbolagen gav starkare tekniska signaler än storbolagen, och att man potentiellt kunde uppnå överavkastning här. Vi anser fortfarande att det är fördelaktigt att överviktiga portföljen mot small cap, även om det ibland kan innebära betydande avvikelser från referensindexen. Läs mer om signaler i small caps vs. big caps här.

Historiska resultat är ingen garanti för liknande framtida resultat. Marknaderna kan förändras framöver, och andra faktorer kan gälla. Statistiken och sammanfattningen för Investtech-indexen det senaste året anses dock bekräfta tidigare resultat och stödja att detta är långvariga effekter på marknaderna. Forskningsresultaten och statistiken kommer fortsatt att vara centrala i Investtechs subjektiva rekommendationer i morgonrapporter, modellportföljer och andra analyspublikationer.

 

Är vi nära en långsiktig botten i Norge, Sverige och Danmark? Statistik och rekommendationer

Publicerad 2020-03-25

Abstract: Börserna i Norge, Sverige och Danmark har som mest varit nere med -33 respektive -33 och -28 procent sedan toppen tidigare i år. Vi har sett vad som har hänt när de skandinaviska börserna tidigare har gått ned lika mycket och när Investtechs optimismindikator, Hausseindex, har varit på lika låga nivåer som nu.

Har man en långsiktig investeringshorisont, rekommenderar vi nu att köpa aktier, då börsen historisk har stigit bra på ett till två års sikt efter liknande börsfall. Är man kortsiktig och behöver kapitalet kan det vara en idé att sälja nu, då den kommande perioden indikerar stor volatilitet i marknaden med stora svängningar, både upp och ned, på daglig och veckolång sikt.

Historik

Observera: Historien är ingen garanti för hur framtiden kommer att utveckla sig. Historien kan däremot sätta saker och ting i perspektiv och minska en del av osäkerheten i dagens situation.

Stora fall och tiden för återhämtning, USA

Historiskt har aktiemarknaden alltid kommit tillbaka. Enligt en studie från Bank of America Securities, referert här, på Yahoo Finance, tar det i genomsnitt 4,4 år innan marknaden är tillbaka där den var före liknande börsnedgångar. På kort sikt är det däremot så att de bästa dagarna oftast följs av de sämsta dagarna och motsatt. För att komma ned på noll sannolikhet för att förlora pengar i marknaden måste man upp i 20 års tidshorisont.

Stora fall på de skandinaviska börserna

Det är få tillfällen med lika stora fall på de skandinaviska börserna som det vi har haft nu. I de flesta tillfällen har kurserna rört sig mycket, direkt efter börsrasen för att så stiga bra på ett till två års sikt.

Stockholmsbörsen, OMXSBGI

Fall i OMXSBGI på minst 30% i loppet av 66 dagar och minst 66 dagar sedan förra stora nedgång.

Oslo börs, OSEBX

Fall i OSEBX på minst 30% i loppet av 66 dagar och minst 66 dagar sedan förra stora nedgång.

Köpenhamnsbörsen, OMXC25GI

Fall i OMXC25GI på minst 25% i loppet av 66 dagar och minst 66 dagar sedan förra stora nedgång.

Se tillägg 1 för grafer med kursutvecklingen för varje tillfälle.

Haussevärde under 10

Det är sällan att hausseindex faller under tio poäng. Från 1998 är det bara tre tillfällen i Sverige och fem i Norge. I Danmark är det sedan 2000 fyra tillfällen, medan det i Finland var sex tillfällen. Vi har inte tagit med tillfällen där det är mindre än en månad sedan förra gången.

Här under visas statistik för kursutvecklingen på en månad, ett år och två år

Det är alltså få tillfällen. För Norge och Sverige ser vi att hausseindex under tio poäng har varit följt av en god uppgång på börsen, med 30 respektive 41 procent det kommande året. I Danmark har det varit en nedgång på åtta procent det första året, men till trots för det en uppgång på 14 procent efter två år. Finland har haft en svagare utveckling.

Se tillägg 2 för hausseindex för Norge, Sverige och Danmark.

Se Tillägg 3 för hur man kan tolka hausseindex.

Dagens situation

På måndagen den här veckan var börserna i Norge, Sverige och Danmark ned med -33, respektive -33 och -28 procent från tidigare toppar i år. Tisdagens kraftiga uppgång var rekordstor, men det är för tidigt att säga om börserna har nått en botten för denna gång. Vi förväntar stor volatilitet i marknaden de kommande dagarna.

Investtechs kortsiktiga hausseindex ligger på 9, 5 respektive 3 poäng. Det norska hausseindexet har med det stigit två poäng, det svenska ett poäng och det danska ett poäng från den lägsta nivån tidigare i veckan.

Det är alltså låga värden på hausseindex, men med en positiv ändring. Det indikerar att vi kan vara nära en långsiktig botten i marknaden. Det kommer vara en mer pålitlig signal när hausseindex stiger över tio poäng.

Analys och rekommendation

Historisk har marknaden stigit bra det kommande ett och två åren, efter sådana stora börsfall som vi har haft nu.

Historiskt har marknaden stigit bra det kommande ett och två åren, när hausseindex är lika låga som de är nu. Teoretisk indikeras att vi nu är nära en långsiktig botten. Historiskt efter ett så stort fall har marknaden varit mycket volatil från dag till dag och det är mycket svårt att träffa en botten

Det statistiska grundlaget är litet. Vi tänker att följande kan vara rätt här och nu:

Köp om du är långsiktig i marknaden. Du har en investeringshorisont på två år eller mer och önskar att ta del av den långsiktiga värdeskapning som aktiemarknaden historisk har gett. Köp också om du är kortsiktig och har stor risktolerans och önskar stor uppsida.

Avvakta (nya köp) om du är kortsiktigt ute från marknaden och inte önskar att vara med på de stora svängningarna som förväntas de kommande veckorna och vill vänta på säkrare tecken på att uppgången kommer. Det kan vara så att marknaden ska längre ned, för botten är nådd.

Sälj om du är kortsiktigt i marknaden, t.ex. under ett år och vill minimera din risk att mista kapitalet.

Tillägg 1: Grafer referensindex

Stockholmsbörsen, OMXSBGI

chart OMX Stockholm PI (OMXSPI) Full historik

 

Fall i OMXSBGI på minst 30% i loppet av 66 dagar och minst 66 dagar sedan förra stora nedgång.

19981005, två år före och två år efter.

20020722, två år före och två år efter.

20081024, två år före och två år efter.

20200316, två år före och två år efter.

Oslo börs, OSEBX

chart Hovedindeksen (OSEBX) Full historikk

 

Fall i OSEBX på minst 30% i loppet av 66 dagar och minst 66 dagar sedan förra stora nedgång.

19871109, två år före och två år efter.

19920824, två år före och två år efter.

19980921, två år före och två år efter.

20010921, två år före och två år efter.

20080916, två år före och två år efter.

20200316, två år före och två år efter.

Köpenhamnsbörsen, OMXC25GI

chart OMX Copenhagen 25 GI (OMXC25GI) Full historik

 

Fall i OMXC25GI på minst 25% i loppet av 66 dagar och minst 66 dagar sedan förra stora nedgång.

19981008, två år före och två år efter.

20080121, två år före och två år efter.

20081008, två år före och två år efter.

20110822, två år före och två år efter.

20200316, två år före och två år efter.

Tillägg 2: Hausseindex historiska värden

Graferna visar Investtechs kortsiktiga hausseindex för Norge, Sverige och Danmark, tillsammans med referensindex. Grön färg i referensindex visar var hausseindex har varit under tio poäng.

Oslo Börs

Stockholmsbörsen

Köpenhamnsbörsen

Tillägg 3: Så kan hausseindex tolkas


Aktier som stiger över sin föregående topp ger köpsignal. Aktier som faller under sin föregående botten ger säljsignal.
Värdet på Hausseindex är en procentandel av aktierna med köpsignaler och går från 0 till 100 poäng.
Värdet används som ett estimat för andelen av investerarna som är positiva till aktiemarknaden.

1. Ett värde under 50 poäng indikerar att ett flertalet av investerarna är negativa.
De har sålt på lägre kurser på bakgrund av att de har en liten tro på en kursuppgång.

2. När värdet bryter under tio poäng, är nästan alla investerare negativa. Media rapporterar och skriver artiklar om ekonomiska problem och fall på börsen. Det är innslag av panik och tvångsförsäljning.

3. Alla nyheter är negativa och skulle det komma några positiva nyheter blir de bortförklarade. Det ser mörkt ut. Investerarna är inne i en depression.
Alla ändringar kommer nu vara positiva.

4. Optimismen ökar. Fortsatt är en stor majoritet av investerare negativa och aktiekurserna är låga. Någon börjar däremot att ta till sig positiva impulser och nytt kapital kommer in i marknaden.
En aktie som har haft en nedgång på 50 procent, måste stiga 100 procent för att komma upp dit den var. Många aktier har stor uppsida.

Keywords: Hausse.

Hausseindekser nær kritisk nivå - bør man nå kjøpe eller selge svenske, danske og norske aksjer?

[This article is not yet translated to SWE. Showing untranslated version.]
Publisert 4.10.2022

Børsene i Sverige, Danmark og Norge har vært svært turbulente de siste dagene. Investtechs hausseindekser, som måler graden av optimisme og pessimisme i markedet, er tirsdag 4. oktober nær ved å utløse signaler, og i USA er allerede signal utløst. Tilsier teori og statistikk at markedet skal videre ned, eller er det nå man bør kjøpe?

Hausseindeksene måler andelen av selskapene som har gitt kjøps- og salgssignaler, og brukes for å beskrive graden av optimisme eller pessimisme i markedet. Dette er en optimismeindeks, der graden av optimisme kan gå fra null til 100 prosent.

En analyse av hausseindeksene er en viktig del av en totalanalyse av markedet. Hausseanalyse kan vise hvilket nivå optimismen hos de kortsiktige og langsiktige investorene ligger på, og om optimismen er økende eller fallende. I spesielle situasjoner, etter langvarige oppganger og nedganger, kan hausseanalyse peke ut vendepunkter i markedet.

Kritisk i markedet nå

Vi er nå i en spesiell situasjon. Basert på sluttkurs mandag, er Stockholmsbørsen ned 32 prosent siden årets topp, og Københavnsbørsen er ned 24 prosent. Oslo børs har holdt seg bra, grunnet sterke energiaksjer, men er likevel ned 12 prosent. Investtechs kortsiktige hausseindeks har falt fra høye verdier, mellom 65 og 80, til henholdsvis 16, 11 og 14 for Stockholm, København og Oslo. I USA, har hausseindeksen for Standard and Poors 500-aksjene falt til 5!

Fra å være overveiende optimister, har de kortsiktige investorene på de nordiske børsene og i USA dermed blitt veldig negative. Det er nesten slik at "siste optimist har blitt pessimist". Teori innen teknisk analyse sier at når hausseindeksene faller under ti poeng, står markedet ovenfor en langsiktig bunn. Negativiteten kan imidlertid ofte ta overhånd, og markedet kan gjerne falle ytterligere. Dermed ser man ofte på en vending opp i hausseindeksen som et mer pålitelig signal på at bunnen er nådd.

Slik kan hausseindeksene forstås


Aksjer som stiger over sin foregående topp gir kjøpssignal. Aksjer som faller under sin foregående bunn gir salgssignal.
Hausseverdien er prosentandelen av aksjene med kjøpssignal og går fra 0 til 100 poeng.
Hausseverdien brukes som et estimat for andelen av investorene som er positive til aksjemarkedet.

1. Hausseverdier under 50 poeng indikerer at et flertall av investorene er negative.
De har solgt på stadig lavere kurser med bakgrunn i liten tro på kursoppgang.

2. Når hausse bryter under ti poeng, er nesten alle investorene negative. Media overstrømmes av artikler om økonomiske problemer og fall på børsene. Det er innslag av panikk og tvangssalg.

3. Alle nyheter er negative og skulle det komme noe positivt, blir det bortforklart. Det ser virkelig mørkt ut. Investorene er inne i en depresjon.
Enhver endring vil nå være positiv.

4. Optimismen øker. Fortsatt er en stor majoritet av investorene negative og kursene er lave. Noen begynner imidlertid å ta til seg positive impulser og ny kapital kommer inn i markedet.
En aksje som har falt 50 prosent, må stige 100 prosent for å komme opp dit den var. Mange aksjer har stor oppside.

Statistikk

Det er svært skjelden at hausseindeksene faller under ti poeng. Siden 1998 er det bare fire tilfeller i Sverige, og seks i Norge. I Danmark er det siden 2000 fem tilfeller, mens det i Finland var syv tilfeller. Vi har her ikke telt med tilfeller der det er mindre enn en måned siden forrige gang.

Under vises statistikk for kursutviklingen henholdvis en måned, ett år og to år etterpå.

Det er altså få tilfeller. For Sverige og Norge ser vi at hausseverdier under ti poeng har vært fulgt av god oppgang på børsen, med henholdvis 43 og 33 prosent det kommende året. Danmark har gitt en liten oppgang på to prosent det første året, og opp 21 prosent etter to år. Finland har hatt svak til nøytral utvikling.

Anbefaling

Markedet har falt mye, men vi er ikke nødvendigvis nær en bunn ennå. Flere ganger i perioden 1993-2022 har de nordiske børsene falt over 50 prosent siden toppene. Hvis børsen skal falle like mye nå, er det langt ned. Det kan imidlertid være at det meste av negative nyheter nå er priset inn, og at de mest nervøse allerede har solgt, slik at nye negative nyheter i liten grad vil påvirke kursene. Siden hausseindeksene indikerer at vi kan stå nær en langsiktig bunn, vil det da kunne være riktig å vekte opp aksjer når hausseindeksene snur opp, spesielt dersom de først har vært under ti poeng.

Selv om de nordiske børsene teknisk sett er negative, anbefaler vi langsiktige investorer å alltid være investert. Det er etter store fall vi tidligere har sett de sterkeste oppturene. Når det først snur kan det gå fort, og da er det veldig uheldig om man stå utenfor markedet.

Vi anbefaler alltid å unngå de mest volatile aksjene, de såkalte "lottoaksjene". Disse har statistisk sterkt underprester, spesielt om de allerede har falt mye, og er teknisk negative. For øvrig anbefaler vi å holde risikoeksponeringen omtrent nøytral, og altså ikke søke over i spesielt lavrisikoaksjer. Vi anbefaler å ha en litt høyere terskel enn vanlig for å bytte ut aksjer, da det i situasjoner med høy volatilitet, lettere utløses falske signaler, og aksjer lett kan reverseres på kort sikt.

Se oppdaterte verdier og utvikling til hausseindeksene her:

Keywords: Hausse.

Köp före december – Årstidsvariationer på Stockholmsbörsen och i Norden

Av forskningschef Geir Linløkken (13 oktober 2015)

Från mitten av oktober till slutet av maj har Stockholmsbörsen i genomsnitt stigit 11,4 procent. Det visar statistik som Investtech har beräknat baserat på 28 års data. De andra nordiska börserna visar liknande resultat.

Statistiska resultat

Investtech har beräknat genomsnittlig kursutveckling över året för de skandinaviska börserna. Resultaten visas i graferna nedan. Graferna till vänster är för hela perioden vi har historik på, medan graferna till höger är för de sista tio åren. De skuggade områdena motsvarar månatlig standardavvikelse och är ett mått på osäkerhet.

Figur 1. Sverige. Genomsnittlig årlig avkastning på Stockholmsbörsen 1987-2015 och 2005-2015.

Figur 2. Norge. Genomsnittlig årlig avkastning på Oslobörsen 1983-2015 och 2005-2015.

Figur 3. Danmark. Genomsnittlig årlig avkastning på Köpenhamnsbörsen 1998-2015 och 2005-2015.

Analys

Historiskt ser vi att börserna i både Norge, Sverige och Danmark har bottnat på hösten. Genomsnittligt har börserna haft en i stort sett neutral utveckling i oktober och november, medan de haft en krafting uppgång i december.

Den tidigare mycket omtalade januarieffekten ser ut att ha förskjutits och istället blivit en decembereffekt. Fortsatt har börserna visat en mycket positiv utveckling på vintern och våren.

Risker

Från figur 1 till 3 ser vi att standardavvikelsen, visualiserat med det grå området, är stor. Detta beror på stora variationer från år till år, oktober och november är inget undantag. I genomsnitt är däremot dessa månader relativt neutrala. December är dock månaden med minst variationer.

Figur 4. Avkastning i november och december på Stockholmsbörsen från 1987 till 2015.

Figur 4 visar november- och decemberavkastning för åren 1987-2015 på Stockholmsbörsen. Här är det bara två år med nedgång i december på mer än tre procent. Samtidigt som det är hela tio år med uppgång över tre procent. I genomsnitt har det varit en uppgång på 1,9 procent och december har slutat positivt nio av de senaste tio åren. För Stockholmsbörsen har också november varit en mycket positiv period, med en genomsnittlig uppgång på 2,1 procent sedan 1987.

Figur 5. Avkastning i november och december på Oslobörsen från 1983 till 2015.

Figur 5 visar november- och decemberavkastning för åren 1983-2015 på Oslobörsen. Vi ser att det bara är tre år med nedgång i december på mer än tre procent. Samtidigt är det hela 15 år med uppgång över tre procent. I genomsnitt har det varit en uppgång på 2,8 procent och december har slutat positivt nio av de sista tio åren.

Figur 6. Avkastning i november och december på Köpenhamnsbörsen från 1998 till 2015.

Figur 6 visar november- och decemberavkastning för åren 1998-2015 på Köpenhamnsbörsen. Här är det två år med nedgång i december på mer än tre procent, medan det är fem år med upgång över tre procent. I genomsnitt har det varit uppgång på 1,7 procent och december har slutat positivt sju av de senaste tio åren.

Rekommendation

Oktober och november har statistiskt varit bra månader för att köpa in sig på börsen.

Om de nordiska börserna kommer följa samma möster som ett genomstnittsår, är det alltså fördelaktigt att köpa aktier de kommande veckorna.

Om man har stått utanför marknaden eller varit underviktad den sista tiden, anses det nu vara en gynnsam tidpunkt att köpa. Det kommer att bli stora svängningar framöver, men statistiskt sett skall dessa vara mer uppåt än nedåt.

 

Hur Investtechs modellportföljer kan användas

Publicerad 2016-04-28

Investtechs modellportföljer har visat goda resultat över många år. Portföljerna är menade som inspirationskällor till våra kunder, men kan man också följa dem med reella pengar? Vi har gjort en analys av resultaten, och ger här några tankar runt praktisk användning av portföljerna och Investtechs tjänster.

Investtechs modellportföljer är modeller på hur Investtechs analyser kan användas av den genomsnittliga aktiespararen. De visar hur en långsiktig investerare, som följer marknaden aktivt från vecka till vecka, kan använda Investtechs analyser till att välja aktier. Det kan vara svårt att direkt följa modellerna, och aktiva investerare kommer kunna göra dagliga värderingar av marknaden och kanske handlar oftare än i modellen. Modellportföljerna är först och främst tänkt som exempel och inspirationskällor för att lära sig att använda analyserna, verktygen och metodiken som Investtech erbjuder.

Bäst att handla första dagen, eller ta god tid på sig

I modellerna används senaste kända kurs, motsvarande slutkurs dagen före portföljen publiceras. Ofta handlas aktierna till en annan kurs nästa dag, och det kan vara svårt att komma in eller ut till samma pris som i modellen.

Vi tror det finns två huvudsakliga anledningar till detta. För det första är det nästan alltid tekniskt positiva aktier som tas in i portföljen. Enligt Investtechs forskning kommer dessa statistiskt att stiga framöver. Sådana aktier fortsätter att stiga, och de gör så bättre än börsen. Det är just grunden till att de tas in i portföljerna.

En annan anledning kan vara att Investtechs analyser och val av aktier till modellportföljer i någon grad påverkar beteende hos investerare. Om tillräckligt många önskar att köpa en aktie som publiceras, kommer balansen mellan köpare och säljare i aktien förändras, med följden att köparna måste gå upp i pris för att få tag på önskad mängd aktier.

Figurerna under visar teoretisk annualiserad avkastning på Investtechs modellportföljer beroende av när man handlar.

Annualiserad avkastning som funktion av handelstidpunkt.

Förklaring: Annualiserad avkastning (årlig genomsnittsavkastning) på y-axeln som funktion av handelstidpunkt på x-axeln. Sista kända slutkurs används i Investtechs portföljer. Detta motsvarar 0 i grafen. Handel på nästa dags öppningskurs, motsvarande första möjlighet om man skulle följa modellen direkt, modelleras som 0,5 i grafen. Därefter kommer 1, som er nästa slutkurs, 1,5 är nästa öppningskurs, och så vidare.
Blå prickar är före omkostnader och gröna är efter 0,2 procent kostnad vid köp och försäljning. Den röda linjen anger referensindexets avkastning.

Modellportfölj Norge.

Modellportfölj Sverige.

Modellportfölj Danmark.

Modellportfölj Finland.

Genomsnittet för de fyra nordiska börserna visar att modellportföljerna har givit en teoretisk årlig meravkastning före omkostnader på 12,5 procentenheter vid handel till sista slutkurs. Detta faller till 8,9 procentenheter vid handel till slutkurs på dagen för publicering. Om man handlar på slutkurs en vecka framåt i tiden, kommer den genomsnittligt årliga meravkastningen bli 9,3 procentenheter. Studerar vi graferna ovan, ser vi att avkastningen i snitt är lägst vid handel på slutkurs cirka två dagar efter publicering, medan den sedan stiger lite igen den kommande veckan. En möjlig förklaring på detta kan vara att aktierna som går in i modellportföljerna får en överreaktion de första dagarna, men att de sedan faller tillbaka något igen.

Det ser därmed ut som om snabbast möjliga handel, inom loppet av första dagen efter publicering, ger de bästa resultaten. Detta gäller, viktigt att notera, om man kunnat handla utan att vara tvungen att driva kurserna för mycket. Om man inte lyckas med detta, kan man uppnå goda resultat också genom att handla aktierna en till två veckor efter publiceringen.

Bäst att handla både små och stora bolag

I modellerna ingår aktier med en daglig omsättning ned mot runt en miljon kronor. Detta kan vara lågt för enskilda investerare, och kan vara tidskrävande för att genomföra affärerna. Vi har sett på hur teoretisk avkastning på Investtechs modellportföljer varierar med krav på minimumlikviditet.

Modellportfölj Norge.

Modellportfölj Sverige.

Modellportfölj Danmark.

Modellportfölj Finland.

Figuren visar annualiserad avkastning som funktion av minimumlikviditet. Aktier som har likviditet lägre än värden på x-axeln, i miljoner kronor i daglig omsättning, utesluts från portföljen. Blå prickar motsvarar före omkostnader och gröna är efter 0,2 procent kostnad vid köp och försäljning. Den röda linjen anger referensindexets avkastning.

Vi ser att modellportföljerna i stort sett har givit bäst teoretiska resultat när det inte ställs krav på minimumlikviditet. Då kommer alla aktier som är med i de ursprungliga portföljerna vara med. Ser vi på de fyra graferna samlat, anses det att finnas ett klart, men svagt, negativ samband mellan årlig avkastning och minimumlikviditet. Modellerna har emellertid givit goda resultat oavsett likviditetskrav.

Summering och tankar kring praktisk tillämpning

Det kommer vara svårt att följa modellportföljerna direkt. Speciellt kommer det vara svårt att komma in och ut i mindre likvida aktier på kort tid. Men det är heller inte avgörande att komma in och ut snabbt. Teoretiskt får man bättre resultat genom att handla fyra till sex dagar efter publicering än att handla på dag två. Resultaten då är ungefär lika goda som att handla till slutkurs dagen före publicering.

Under de 15 år som Investtech har publicerat modellportföljer, har teoretisk årlig genomsnittsavkastning vid handel på nästa slutkurs och vid handel på slutkurs fem dagar framåt i tiden, legat runt nio procentenheter högre avkastning än referensindex. Handel till öppningskurs dagen före publicering har legat runt två procentenheter högre. Om man provar att köpa stora poster på öppning, kommer man emellertid räkna med att pressa kurserna.

De bästa resultaten har teoretiskt blivit uppnådda om man inte sätter något krav på likviditet, men också handlar de minst likvida aktierna. Med modellportföljernas strategi motsvarar detta i praktiken aktier med en genomsnittlig dagsomsättning ned mot en miljon kronor.

Investtechs modellportföljer uppdateras endas en gång per vecka. De kan därmed inte ta in aktier med köpsignaler lika fort som kanske önskas, och heller inte ta ut portföljaktier med säljsignaler förrän nästa uppdatering. Genom att följa börsen från dag till dag, kommer investerare ha möjlighet att gå ur förloraraktier snabbt, och gå in tidigt i aktier med köpsignaler. Detta är ett förhållande som gör att reella investerare kan prestera bättre än vad modellen indikerar.

Referenser och forskningsresultat

Denna artikeln är baserad på en forskningrapport med fler detaljer och analyser.

Strategin bakom Investtechs modell- och traderportföljer är i storgrad uppbyggd runt Investtechs forskningsresultat från de nordiska aktiemarknaderna. Du kan läsa mer om dessa på våra Forskningssidor.

Resultaten som kanske är viktigast för portföljerna är bland annat följande:

 

Keywords: Analyse,avkastning,Helsingfors,Kjøpssignal,København,Modellportefølje,Oslo,statistics,statistikk,Stockholm.

 


Investtech garanterar inte fullständigheten eller korrektheten av analyserna. Eventuell exponering utifrån de råd / signaler som framkommer i analyserna görs helt och fullt på den enskilda investerarens räkning och risk. Investtech är inte ansvarig för någon form för förlust, varken direkt eller indirekt, som uppstår som en följd av att ha använt Investtechs analyser. Upplysningar om eventuella intressekonflikter kommer alltid att framgå av investeringsrekommendationen. Ytterligare information om Investtechs analyser finns på infosidan.


Investtech garanterar inte fullständigheten eller korrektheten av analyserna. Eventuell exponering utifrån de råd / signaler som framkommer i analyserna görs helt och fullt på den enskilda investerarens räkning och risk. Investtech är inte ansvarig för någon form för förlust, varken direkt eller indirekt, som uppstår som en följd av att ha använt Investtechs analyser. Upplysningar om eventuella intressekonflikter kommer alltid att framgå av investeringsrekommendationen. Ytterligare information om Investtechs analyser finns på infosidan.

Titlex

OK
+

Om cookies

Investtech använder cookies. Genom att fortsätta surfa på webbplatsen accepterar du vår användning av cookies. Läs mer om cookies.

Vår användning av cookies/h2>

När du använder vår webbplats lagrar vi en cookie på din enhet. Cookien används för att känna igen din enhet så att dina inställningar fungerar när du använder vår webbplats. Informationen som lagras är helt anonymiserad. Cookies raderas automatiskt efter en viss tid.

Nödvändiga cookies

Investtech använder cookies för att säkerställa grundläggande funktioner som sidnavigering och språkval. Utan sådana cookies fungerar inte webbplatsen som den ska. Du kan därför inte reservera dig mot dessa. Om du fortfarande vill inaktivera sådana cookies kan du göra det i din webbläsarinställningar. I inställningarna för Cookies lägg till denna webbplats i listan över webbplatser som inte får spara cookies på din enhet.

Cookies från Google

Vi använder tjänster från Google Analytics och Google AdWords. Dessa registrerar cookies på din enhet när du besöker vår webbplats. Google registrerar din IP-adress för att kunna föra statistik över användaraktivitet på webbplatsen. IP-adressen är anonymiserad, så att vi inte har någon möjlighet att koppla aktiviteterna till en specifik person. Vi använder denna statistik för att kunna erbjuda mer intressant innehåll på hemsidan och för att ständigt förbättra oss. Google AdWords samlar in data så att vår annonsering på andra webbplatser ger bättre resultat. Vi kan inte spåra personuppgifter.

Tillåt cookies från Google